.
In the end, it's not going to matter how many breaths you took,
but how many moments took your breath away
2hårt slit lönar sig
Jag vet inte om jag har berättat för er att jag började träna för lite mer än 3 månader sen?! Iallafall så gjorde jag det. 3 gånger i veckan utan ett enda undantag har jag nu tränat med min vän Cajsa. Även Denise har hängt på de flesta gångerna. Vissa veckor har jag försökt äta nyttigt men vissa veckor har det blivit alldeles för mycket av livets goda men det verkar inte spela så stor roll för nu börjar jag verkligen se resultat. På måndag ska jag och Cajsa dra igång med någon diet och i den ingår ett mat och träningsschema. Tanken är att man ska hålla på en månad tror jag det var och det viktigaste med den här dieten är att man ska ut och gå en timma varje morgon innan frukost. Cajsas kompis hade iallafall kört den och tappat 5 kg. Vi får väll se om det funkar lika bra på oss. Jag vet inte ens om jag vill tappa 5 kg men man kan ju iallafall tighta till kroppen ännu mer. Innan vi drar igång ska jag mäta mage och lår, vill ni kan jag skriva upp mina mått här och sen får vi se om det förändras något från vecka till vecka. Hårt slit lönar sig verkligen, såhär ser jag ut nu 9 månader efter förlossningen och efter 3 månaders träning. Jag tror jag kan nå grymma resultat!
Hemma
Nu är vi hemma efter en mysig påsk i Norrland! Ska uppdatera er lite mer om hur vi har haft det en annan dag för nu är vi trötta efter den långa hemresan. Hoppas att ni har haft en fin påskhelg.
Lycksele
Sitter just nu i bilen påväg mot påskfirande i Lycksele. Det är Linus farmor och farfar som bor där, ska bli jätte mysigt för jag har aldrig varit där och det blir första gången de träffar Saga. Det är ca 85 mil dit och nu har vi snart åkt halva vägen. Var lite nervös över hur barnen skulle reagera på att sitta i bilen så länge men det har gått jätte bra. Inte ett endaste gnäll än så
länge, underbara barn! Förut när vi stannade och åt lite efter vägen satte vi dit dvd skärmar åt barnen och dom gjorde succé. Båda barnen sitter som förstenade framför rorri racerbil! Ha en fin påsk. Kram från oss.
mina fina ♥
lägenheten
När vi precis hade flyttat in i lägenheten lovade jag er att visa lite bilder på hur den ser ut så det tänkte jag faktiskt göra nu. Jag passade på att ta lite bilder som hastigast igår när vi hade städat och precis innan vi skulle ha visning på lägenheten. Ni får ha överseende med att bilderna är av mycket dålig kvalite, jag tog de som sagt lite hastigt med mobilen bara och sen började det precis skymma ute men lite ser ni ju iallafall. De flesta bilderna är endast tagna från en vinkel ur varje rum men det är iallafall en 3a på 90 kvadrat. Vill också poängtera att lägenheten är långt ifrån klar inredningsmässigt, vi har massor av ideer men man får ta en sak i taget eftersom allt kostar pengar (man skulle vara miljonär). Vincents rum består mest av massa ihop plock av allt vi hade i förra lägenheten så där har vi inte gjort särskilt mycket men det är ett projekt vi ska ta tag i framöver. Toaletten skippade jag då den inte är så mycket att se. Enjoy!
8 månader
I söndags blev våran lilla bebis hela 8 månader! Tiden bara flyger iväg och det är tufft att inse att lillan faktiskt inte är så liten lägre. Det känns som att det var igår hon föddes och nu är hon 8 månader. Om bara 4 månader är hon ett helt år, sjukt!! Vi var iallafall på BVC för 8 månaders kontroll igår och nu är Saga 7105 gram tung och 67 cm lång. Jag får alltid höra att hon är väldigt liten för sin ålder men det viktigaste är ju att hon följer sin egen kurva och det gör hon! Sen har hon ju inte så mycket att brås på heller :p
Underbara väder!
Åh vad glad man blir av det här vädret! Att lite solsken kan göra så mycket.. Igår var vi ute hela dagen trots att vi hade massor att göra här hemma egentligen. Tvättkorgen svämmar över och dammråttorna är större än någonsin. Men vem vill slösa bort en sån fin dag på att tvätta och städa? Inte jag iallafall! Allt det där får jag göra idag istället och det var nog ett smart val av mig att skjuta på det en dag för idag ser vädret inte riktigt lika fint ut. Saga har blivit förkyld så nattsömnen blir inte alls bra just nu. Lite får vi sova men det blir absolut ingen sammanhängande sömn när det är nappar som ska stoppas in titt som tätt, snor som ska sugas ut och näsdroppar som ska ges. Sen har Vincent börja knalla in till oss på nätterna också och han ligger mer än gärna på mig men som tur är så verkar han sova rätt djupt så han vaknar inte när Saga skriker iallafall. Men jag ska inte klaga, småbarns åren går ju så fort så det gäller att passa på att njuta så länge dom varar, sömnen får vi ta igen om några år, positiva tankar var det här ja! Vi en sak på gång just nu. Inget jag vill skriva här förrens det är helt klart men jag hoppas hoppas hoppas för det skulle underlätta våran vardag ännu lite till. Och jag har helt tänkt om när det gäller jobb och så. Jag kommer inte söka något jobb nu utan Linus får fortsätta jobba på och till hösten ska jag söka in till ett undersköterske program här i Örebro. Skriver man så förresten? haha aja ni förstår vad jag menar iallafall. Tanken var att jag skulle hoppa på sjuksköterske utbildningen men det visade sig att man är tvungen att ha matte B och naturkunsksap B för att komma in och de två ämnena läste aldrig jag på gymnasiet då det var valbara kurser. Och eftersom man måste skicka in sin ansökan snart så finns det inte en chans på världskartan att jag hinner läsa de kurserna innan så därför väljer jag att hoppa på undersköterske utbildningen istället. Den är på 1,5 år sen när jag är klar vill jag jobba lite som undersköterska och sen om det visar sig att jag trivs med jobbet (vilket jag tror jag kommer göra) kommer jag ska läsa upp de två ämnen jag saknar på KOMVUX så kan jag söka in som sjuksyrra efter det. Sen kommer jag vidareutbilda mig till barnmorska men vägen dit är lång så jag har några år framför mig i skolbänken. Men vad gör det? Jag är fortfarande så ung. Jag är säker på att det här kommer bli bra för vi har ansökt om dagisplats för Saga i augusti och min utbildning börjar i början av september. Nu blev det här inlägget alldeles för långt och handlar om allt från dammråttor till utbildning. Jag kan tyvärr inte dela in texten i stycken heller för jag skriver från mobilen men jag hoppas ni har överseende med det :p Kram på er!
Missförstånd
Som ni kanske märkte kom det aldrig upp några bilder från dopet igår, och det beror på att jag inte har några bilder att visa er. Jag trodde att Linus tog med våran kamera till dopet men istället låg kameran oladdad hemma hos oss :p Det är så typiskt mig att förlita mig på
någon annan men som tur var så var det ju många andra som knäppte lite bilder så jag ska se om någon kan vara snäll och skicka bilderna till mig så ni kan få se ändå. Snart ska jag åka och hämta Vincent från dagis och sedan ska vi tillsammans med min syster och Denise åka till Gustavsviks äventyrsbad. Vincent kommer bli helt lyrisk när vi kommer dit för är det någon som uppskattar att åka iväg och bada så är det han. Så fort han ser en bassäng blir han helt vild och kastar sig ut från poolkanten utan en tanke på att han kommer få vatten över huvudet (som han annars hatar när vi badar i badkaret här hemma). Men jag är säker på att vi vuxna kommer ha minst lika roligt, man blir ju som ett barn vid sådana tillfällen iallafall blir jag det haha. Bilden här under tog jag på saga imorse, hon har nyss lärt sig sitta själv långa stunder helt utan stöd. Hoppas ni får en kanon dag!
Bäst att hålla sitt löfte
Ja som rubriken lyder så är det väll bäst att hålla sitt löfte angående uppdateringen här på bloggen. Idag har det varit fullt upp hela dagen. På förmiddagen åkte jag och Denise iväg och körde ett spontant träningspass. Egentligen brukar vi träna mån ons och fredagar men då det inte blev något i fredags körde vi idag istället. Jag lär väll ångra mig imorgon när det är dags för träning igen men det sägs ju att det bästa mot träningsvärk är just att träna bort den. Sen hann jag bara hem för att duscha sen bar det iväg till rävgången för att åka långfärdsskridskor och grilla korv. Åh vad härligt det var, det är något vi tyvärr inte gör så ofta men när man väl kommer ut är det ju verkligen helt underbart speciellt när vädret är som det har varit idag. Igår döptes Saga så jag tänkte skriva lite om det imorgon och lägga upp lite bilder så ni får se. Sagas faster (även gudmor) bakade så himla fina tårtor till dopet. Nu är det Linus tur att åka iväg och träna men jag återkommer imorgon. Kram
bloggtankar
Hej på er! Jag har planer på att börja blogga igen. Efter att ha läst igenom några gamla inlägg här i bloggen har jag kommit fram till hur mysigt det faktiskt är att kunna blicka tillbaka och minnas saker jag annars kanske inte hade kommit ihåg på samma sätt om det inte vore för att jag hade skrivit ner det här. Nu tror jag dock inte att det är särskilt många som kikar in här längre men jag skulle bli jätte glad om ni som såg det här vill fortsätta följa våran vardag. kram kram
ett halvår senare
Ja jag vet.. den här bloggen uppdateras typ en gång per halvår. Det där skrev jag mest på skämt men kom på mig själv med att det faktiskt är sant haha. Senast jag uppdaterade var typ när Saga var nyfödd och nu är hon ju faktiskt över 6 månader. Lusten har helt enkelt inte funnits där och finns väll inte nu heller men jag vill ändå visa er hur stor hon har blivit våran lilla tjej.
Vincent har också blivit stor såklart, den 25 januari fyllde han 2 hela år men jag ska säga er att han är inte lätt att få med på bild längre så det blir tyvärr inte så att man tar så mycket kort på honom. Och lyckas man väl få ett kort är det suddigt eftersom han sällan sitter still. Men det är väll precis så det ska vara antar jag.
Livet rullar på i rasande takt och jag försöker njuta allt vad jag bara kan av dagarna som mammaledig. Jag har väll insett att det inte varar särskilt länge till om tiden ska fortsätta gå såhär fort. Nu är Saga som sagt ett halvår och om ännu ett halvår är hon 1 år och då är tanken att jag ska försöka hitta mig ett jobb och bli en hard workin woman. Och när jag väl är där antar jag att jag kommer tänka tillbaka på tiden som mammaledig och verkligen sakna den så det gäller att ta tillvara på nuet och NJUTA! Och det ska jag säga er att jag gör, jag njuter av att vara mamma och jag njuter av att ha två underbara barn som berikar mitt liv så oerhört mycket!!
Körkort
Idag tog jag äntligen mitt efterlängtade körkort! Det är som att en tung sten har fallit från mitt hjärta, vilken frihet säger jag bara!
Mitt allt
Kroppen 4 månader efter
Eftersom jag vet att många är nyfikna på hur kroppen egentligen återhämtar sig efter en graviditet (i mitt fall 2) Tänkte jag visa er två bilder på hur magen ser ut såhär 4 månader efter förlossningen. Jag ska verkligen inte klaga för min kropp har återhämtat sig fantastiskt bra efter båda graviditeterna. Det här är då utan att jag har brytt mig om vad jag har stoppat i mig, jag har inte heller börjat träna men det ska jag börja med nu i vinter för att i sommar är mitt mål att kunna visa mig i bikini utan att skämmas för min kropp.
Hallå
Hej och förlåt för att jag är så sjukt dålig på att uppdatera här. Jag lovade ju att försöka lägga upp lite bilder på lägenheten men det har inte blivit något med det heller. Jag får skylla på att det är hemskt mycket som händer och har hänt runt omkring mig den senaste tiden. Dels är jag ju som ni redan vet själv hemma med barnen på veckorna och sen är jag mitt uppe i det här med att ta körkort. Så fort jag får minsta lilla tid över så pluggar jag teori samt kör bil både på körskola och privat. Men snart, vääääldigt snart är det dags för uppskrivning och uppkörning så det gäller verkligen att råplugga nu in i det sista. Jag ber till gudarna att jag ska klara körkortet på första försöket, gör jag inte det så får jag ju inte ge upp heller för nu är jag ju såå nära men jag är en person med så höga krav på mig själv så lite besviken lär jag ju bli. Men jag vet att det är många som kuggar sig första gången men ne det ska inte jag göra. Ett körkort skulle underlätta min vardag såå mycket verkligen. Just nu går jag ju fram och tillbaka till dagis varje dag fyra vändor sammanlagt. Enkel väg tar det 30 minuter så det blir 2 timmars promenad varje dag. Lägg på en syskonvagn på det som är lastad med två ungar iallafall 2 av de 4 vändorna. En unge på
12-13kg och en på 5kg, sedan får vi inte glömma den fullpackade skötväskan som hänger på vagnen och alla uppförsbackar. Men jag får ju motion iallafall och smal blir jag. Väger mindre nu än innan jag blev gravid med saga. Men självklart måste jag ändå börja träna för musklerna är ju som bortblåsta. Ville mest bara uppdatera om läget, ska bli bättre på att uppdatera här när allt har lugnat ner sig lite. Se nu till att hålla era tummar så hårt ni bara kan för mig nu. Kram
Inga måsten
Som rubriken lyder har jag inga måsten idag. Jag har redan gjort allt det jag behöver göra för idag nämligen lämnat Vincent på dagis. Visst finns det alltid saker man skulle behöva göra men det är skillnad på skulle behöva och måste ;) Idag hämtar Vincents farmor honom från dagis och kommer hit med honom runt 4. Så idag ska jag och Saga bara ligga under täcket och höra hur regnet smattrar mot taket och njuta av tanken på att vi inte behöver gå ut i ovädret på hela dagen, skönt va?! Och idag kommer även min älskade Linus hem från Linköping och våran familj blir komplett igen, iallafall för några dagar! Hoppas ni får en fin dag.
Här var det egentligen tänkt att det skulle vara en mysbild på mig och Saga när vi myser under täcket men jag ammade när bilden togs och man råkade visst se hela hyllan så jag tänkte att jag skulle skona er från att se det så därför klippte jag ut Saga och bröstet från bilden ;)
lägenheten
Hej på er! Jag har förstått att det är några av er som är intresserade av att höra mer om lägenheten så jag tänkte faktiskt ta lite bilder och skriva ihop ett inlägg om den någon dag framöver. Jag får passa på att ta bilderna när jag har städat för som ni förstår är det mer vanligt att det ser ut som ett bombnedslag här hemma på veckorna när jag är själv med barnen. När jag får en liten stund för sig själv på kvällarna då båda barnen sover försöker jag koppla bort allt annat och utnyttja den till att bara ta det lungt och göra det jag känner för. På fredagarna när Linus har kommit hem passar vi däremot oftast på att storstäda så antagligen kommer ett inlägg med lite bilder på lägenheten upp i slutet av veckan. Har även sett att det har kommit en app för blogg.se och det är ju lite smidigare att bara ta upp mobilen och skriva ihop ett inlägg än att dra fram datorn så nu ska jag försöka utnyttja appen så mycket jag hinner så att den här bloggen blir lite levande igen.
Ni är mitt allt ♥
snart 2 månader
Att den här bloggen uppdateras alldeles för sällan är ingen ovanlighet, men nu har det gått alltför lång tid tycker jag. Varken orken, lusten eller framförallt tiden har funnits för att hinna skriva men nu känns det som att vi har kommit in ordentligt i vårat nya liv som en familj på 4 så nu kanske jag kan få lite mer tid över till det.
Linus jobbar i Linköping hela veckorna och jag är själv med barnen, det är jobbigt men jag börjar vänja mig mer och mer för varje dag så det känns skönt. Nu uppskattar man och tar till vara på helgerna och den tiden vi faktiskt ses mycket mer än vad man gjorde förut så med allt det negativa kommer även något positivt om man ska se det så.
Vincent har börjat på dagis och idag är det sista dagen av inskolningen. Sedan kommer han gå från nio till två, tisdag onsdag och torsdag alltså 15 timmar i veckan. Det går bra men både igår och idag blev han jätte ledsen när jag lämnade honom, förhoppningsvis blir det bättre med tiden.
Det var någon som ville se några bilder på Saga och självklart ska du få göra det. Snart är hon redan 2 månader, och jag säger det igen.. tiden går alldeles för fort!
Linus jobbar i Linköping hela veckorna och jag är själv med barnen, det är jobbigt men jag börjar vänja mig mer och mer för varje dag så det känns skönt. Nu uppskattar man och tar till vara på helgerna och den tiden vi faktiskt ses mycket mer än vad man gjorde förut så med allt det negativa kommer även något positivt om man ska se det så.
Vincent har börjat på dagis och idag är det sista dagen av inskolningen. Sedan kommer han gå från nio till två, tisdag onsdag och torsdag alltså 15 timmar i veckan. Det går bra men både igår och idag blev han jätte ledsen när jag lämnade honom, förhoppningsvis blir det bättre med tiden.
Det var någon som ville se några bilder på Saga och självklart ska du få göra det. Snart är hon redan 2 månader, och jag säger det igen.. tiden går alldeles för fort!
happy girl
Imorgon får vi nämligen nycklarna till nya lägenheten! :D
måndag
Tack för era fina, stöttande och peppande kommentarer i föregående inlägg. Jag blir så otroligt rörd över att det är så många som finns här för mig och erbjuder sig att hjälpa till, det gör enormt mycket att veta att jag kan vända mig till er ifall jag känner att jag behöver det.
Imorse var första morgonen med båda barnen och det gick faktiskt över förväntan. Saga hade en tid för läkarkontroll på BVC halv 11 så jag ställde klockan på 7 för vara säker på att hinna göra iordning mig själv + äta frukost innan barnen vaknade (Vincent brukar vakna runt 8) och det gick faktiskt jätte bra. Jag hann både fixa mig och äta frukost i lugn och ro innan Vincent vaknade. Sedan hann jag duscha, klä på och ge honom frukost innan Saga vaknade så allt flöt faktiskt på helt perfekt imorse. Trots att vi inte har tider att passa varje morgon kommer jag nog fortsätta ställa klockan för att ha lite tid för mig själv innan barnen vaknar, sova ut tänker jag mig att jag får göra på helgerna när vi är två om ansvaret.
Linus pappa var så snäll så han åkte från jobbet och hämtade oss här hemma imorse så vi slapp gå i ovädret. Efter det övningskörde vi en stund och sedan fick Vincent följa med honom hem så idag har det bara varit jag och Saga. Vi fick även besök av Sandra och hennes lilla Ludwig och det var precis lika mysigt som alltid, min fina vän ♥
Läkarbesöket gick jätte bra, våran lilla prinsessa växer så det knakar och numer är hon 52 cm lång och väger 3830 gram. När hon föddes var hon 49 cm och vägde 3110 gram. Det känns jätte skönt att amningen funkar så himla bra den här gången, mitt mål är att helamma tills hon är 6 månader.
Imorgon har jag körlektion, det ska bli spännande att se vad dom säger, hur många lektioner till man kan behöva innan det är dags att boka tid för uppskrivning och uppkörning. Det känns så skönt att det börjar närma sig nu, målet är att ha körkortet innan hösten är slut och det vet jag att jag kommer klara!
Vincent blir kvar hos farmor och farfar inatt och Denise kommer antagligen hit och gör oss sällskap under kvällen och natten. Och på onsdag kommer min syster hit och sover över. Nämnde jag att jag har världens finaste vänner/familj/svärföräldrar? Ja det gjorde jag, men jag gör det igen. Ni är bäst!
Min nya iphone, som jag har gått och blivit lite kär i ;)
Imorse var första morgonen med båda barnen och det gick faktiskt över förväntan. Saga hade en tid för läkarkontroll på BVC halv 11 så jag ställde klockan på 7 för vara säker på att hinna göra iordning mig själv + äta frukost innan barnen vaknade (Vincent brukar vakna runt 8) och det gick faktiskt jätte bra. Jag hann både fixa mig och äta frukost i lugn och ro innan Vincent vaknade. Sedan hann jag duscha, klä på och ge honom frukost innan Saga vaknade så allt flöt faktiskt på helt perfekt imorse. Trots att vi inte har tider att passa varje morgon kommer jag nog fortsätta ställa klockan för att ha lite tid för mig själv innan barnen vaknar, sova ut tänker jag mig att jag får göra på helgerna när vi är två om ansvaret.
Linus pappa var så snäll så han åkte från jobbet och hämtade oss här hemma imorse så vi slapp gå i ovädret. Efter det övningskörde vi en stund och sedan fick Vincent följa med honom hem så idag har det bara varit jag och Saga. Vi fick även besök av Sandra och hennes lilla Ludwig och det var precis lika mysigt som alltid, min fina vän ♥
Läkarbesöket gick jätte bra, våran lilla prinsessa växer så det knakar och numer är hon 52 cm lång och väger 3830 gram. När hon föddes var hon 49 cm och vägde 3110 gram. Det känns jätte skönt att amningen funkar så himla bra den här gången, mitt mål är att helamma tills hon är 6 månader.
Imorgon har jag körlektion, det ska bli spännande att se vad dom säger, hur många lektioner till man kan behöva innan det är dags att boka tid för uppskrivning och uppkörning. Det känns så skönt att det börjar närma sig nu, målet är att ha körkortet innan hösten är slut och det vet jag att jag kommer klara!
Vincent blir kvar hos farmor och farfar inatt och Denise kommer antagligen hit och gör oss sällskap under kvällen och natten. Och på onsdag kommer min syster hit och sover över. Nämnde jag att jag har världens finaste vänner/familj/svärföräldrar? Ja det gjorde jag, men jag gör det igen. Ni är bäst!
Min nya iphone, som jag har gått och blivit lite kär i ;)
dåliga besked kan förstöra en hel dag
Idag är en sån dag då jag önskar att jag aldrig hade behövt kliva upp ur sängen imorse. Att jag istället hade kunnat dra täcket över huvudet och sovit mig igenom dagen för att sedan vakna upp en dag senare och hoppas på en bättre start på dagen.
Varför då? Jo.. på måndag är det dags för Linus att börja jobba igen efter tio pappadagar och ytterligare två veckors pappaledighet. Därför ringde han till chefen imorse för att höra vart han skulle på måndag och fick då reda på att han kommer bli skickad till Linköping och ligga ute hela veckorna. Jag som så länge har gått och oroat mig över hur det kommer bli den dagen Linus börjar jobba, hur jag kommer klara av att ta hand om två barn helt ensam. Tanken har varit skrämmande. Kommer jag kunna hantera vissa situationer som uppstår då tex båda barnen skriker och behöver mig, vem ska jag prioritera och vem ska jag låta skrika? Det går ju inte att dela sig själv på två även om man skulle behöva det ibland. Men även fast tanken har varit skrämmande så har jag tänkt att jag kommer komma in i det så småning om, det kommer vara tufft till en början men man vänjer sig och man lär sig hur man ska prioritera. Sen har jag hela tiden haft tankarna på att Linus faktiskt slutar klockan 4 så egentligen är det ju bara halva dagarna jag behöver ta hand om barnen själv. Men så blev det ju inte nu ändå.
Det känns som att allt går emot mig. Jag får reda på att jag kommer vara själv med barnen hela veckorna och mitt i allt det här ska vi flytta och vi har inte ens hunnit börja packa än. Och som att inte det vore nog så har jag åkt på världens förkylning och jag har heller inte sovit en hel natt på snart 4 veckor. Det känns som att idag rann bägaren över. Men jag är stark, jag måste vara stark.
Varför då? Jo.. på måndag är det dags för Linus att börja jobba igen efter tio pappadagar och ytterligare två veckors pappaledighet. Därför ringde han till chefen imorse för att höra vart han skulle på måndag och fick då reda på att han kommer bli skickad till Linköping och ligga ute hela veckorna. Jag som så länge har gått och oroat mig över hur det kommer bli den dagen Linus börjar jobba, hur jag kommer klara av att ta hand om två barn helt ensam. Tanken har varit skrämmande. Kommer jag kunna hantera vissa situationer som uppstår då tex båda barnen skriker och behöver mig, vem ska jag prioritera och vem ska jag låta skrika? Det går ju inte att dela sig själv på två även om man skulle behöva det ibland. Men även fast tanken har varit skrämmande så har jag tänkt att jag kommer komma in i det så småning om, det kommer vara tufft till en början men man vänjer sig och man lär sig hur man ska prioritera. Sen har jag hela tiden haft tankarna på att Linus faktiskt slutar klockan 4 så egentligen är det ju bara halva dagarna jag behöver ta hand om barnen själv. Men så blev det ju inte nu ändå.
Det känns som att allt går emot mig. Jag får reda på att jag kommer vara själv med barnen hela veckorna och mitt i allt det här ska vi flytta och vi har inte ens hunnit börja packa än. Och som att inte det vore nog så har jag åkt på världens förkylning och jag har heller inte sovit en hel natt på snart 4 veckor. Det känns som att idag rann bägaren över. Men jag är stark, jag måste vara stark.
Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag och försökt att vara någon till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann
Sen en tid tillbaka har jag känt mig svag och försökt att vara någon till lags
Ja man kämpar för en plats som passar både här och där
Och snart har man glömt vem man är
äventyr
Vincent har åkt till farmor och jag ska straxt väcka sömntutan som nu har sovit alldeles för länge. Jag ska tanka i henne lite mat och sedan ska vi bege oss ut på äventyr. Linus har tänkt tvinga med mig till några olika bilfirmor för att kolla på en potentiell ny (begagnad) bil åt oss då vi har märkt att våran audi är lite för liten när man ska ha med sig både barn, vagn och packning. Ibland får man helt enkelt offra sig för sin kära pojkvän såsom han offrar sig för mig när jag vill ut och kika i butiker ;)
Men jag är lika glad för det...
Men jag är lika glad för det...
2 veckor
Idag är det redan 2 veckor sedan du kom till oss och gjorde våran lilla familj komplett.
Mamma och Pappa älskar dig ♥
Mamma och Pappa älskar dig ♥
när tre blir fyra
Hej på er! Jag hade inte tänkt skriva ett jätte långt inlägg nu utan mest bara uppdatera och tala om att vi lever, mår bra och är super lyckliga över vårat underverk! Vi är så uppe i det här med att försöka få ihop vardagen som tvåbarnsföräldrar nu att det inte blir mycket tid över till annat. Det är verkligen en omställning att helt plötsligt ha två barn istället för ett, nu tar allt dubbelt så lång tid. Men vi ska nog komma in i det här snart vi med för precis som jag och Linus sa till varandra igår när allt blev lite för mycket: klarar alla andra av det här klarar vi det också, och jag måste säga att vi är ett riktigt bra team jag och min älskade Linus. ♥
Sedan vill jag även passa på att be om ursäkt till alla mina vänner för att jag är så super dålig på att svara på era sms och telefonsamtal just nu men det beror som sagt på att allt det här är en himla omställning för oss och tiden räcker inte riktigt till. Jag hoppas ni förstår.
Jag måste även säga att jag är fashinerad över hur fort min kropp har återhämtat sig efter förlossningen. Jag är långt ifrån nöjd men vilken otrolig skillnad på bara några dagar. Lite träning på det här så ska det nog bli bra.
Sedan vill jag även passa på att be om ursäkt till alla mina vänner för att jag är så super dålig på att svara på era sms och telefonsamtal just nu men det beror som sagt på att allt det här är en himla omställning för oss och tiden räcker inte riktigt till. Jag hoppas ni förstår.
Jag måste även säga att jag är fashinerad över hur fort min kropp har återhämtat sig efter förlossningen. Jag är långt ifrån nöjd men vilken otrolig skillnad på bara några dagar. Lite träning på det här så ska det nog bli bra.
Saga
Den 25/7 klockan 03.52 bestämde sig våran älskade prinsessa för att komma ut. Hon väger 3110 gram och är 49 cm lång. Vi alla mår bra men jag är fortfarande lite chockad över hur snabbt allt gick. Från det att jag började få regelbundna onda värkar tills dess att hon är född tog det 2 timmar och 20 minuter. jag hann inte ens vara inne på förlossningen en timma. Nu ska vi bara fokusera på att vila upp oss ordentligt och lära känna varandra lite mer. Du ska veta att du är så älskad från första stund lilla hjärtat <3
sömnproblem
Godmorgon! Klockan har inte ens slagit 7 och jag är redan vaken medans Vincent fortfarande ligger och sover. Jag vet inte vad det är med mig, jag är oerhört trött men jag kan bara inte somna. Efter det att Linus gick iväg till jobbet låg jag bara och vred mig i sängen utan att komma till ro, sen började jag tänka på glassarna som jag vet ligger i frysen och då blev begäret för stort. Så tanken var att jag bara skulle gå upp en snabbis och mumsa i mig glassen i rekordfart och sen lägga mig igen, men istället hamnade jag här. Funderar på att göra iordning lite frukost och passa på att äta i lugn och ro nu när Vincent ändå sover. Sen om jag har tur kanske jag hinner gå in och vila en stund till innan han vaknar. Jag blir stressad över att vara såhär trött för det känns som att jag måste vara pigg och utvilad ifall förlossningen sätter igång.
Jag har sovit väldigt oroligt inatt, har en konstig känsla i hela kroppen. Jag vet inte om det är så att jag är orolig för att slemproppen har gått och att jag därför bara väntar på att förlossningen ska starta. Jag har inte varit nervös eller oroat mig för förlossningen det minsta innan men nu efter det att slemproppen gick så känns allt så nära och väldigt skrämmande. Jag kan fortfarande inte förstå vart tiden har tagit vägen, jag kan inte förstå att jag sitter här höggravid när det känns som att den här graviditeten har pågått typ 5 månader istället för 9. Vad har jag gett mig in på? Varför väljer man att göra om det när man vet hur fruktansvärt ont det gör? Ne fy, jag vill inte ens tänka på det. Jag hoppas att allt ska flyta på fint och att den här förlossningen slipper bli lika långdragen som Vincents. Jag får ju något helt underbart utav det hela iallafall, jag får försöka tänka så.
Idag har jag gått 38 fulla veckor och 2 dagar, jag är alltså inne i vecka 39 och det är 11 dagar kvar till beräknad förlossning. Med Vincent gick vattnet på natten till vecka 38+2, det är väll kanske därför jag är orolig också.. för att det redan känns som jag börjar gå på övertid den här graviditeten och att jag vet att det verkligen kan sätta igång när som helst nu. Ne nu ska jag sluta älta så mycket och göra mig lite frukost istället. Hoppas ni får en fin dag!
Tänk att vi snart har dig här hos oss, tänk att vi vet så lite om dig fast du egentligen är så nära. ♥
Jag har sovit väldigt oroligt inatt, har en konstig känsla i hela kroppen. Jag vet inte om det är så att jag är orolig för att slemproppen har gått och att jag därför bara väntar på att förlossningen ska starta. Jag har inte varit nervös eller oroat mig för förlossningen det minsta innan men nu efter det att slemproppen gick så känns allt så nära och väldigt skrämmande. Jag kan fortfarande inte förstå vart tiden har tagit vägen, jag kan inte förstå att jag sitter här höggravid när det känns som att den här graviditeten har pågått typ 5 månader istället för 9. Vad har jag gett mig in på? Varför väljer man att göra om det när man vet hur fruktansvärt ont det gör? Ne fy, jag vill inte ens tänka på det. Jag hoppas att allt ska flyta på fint och att den här förlossningen slipper bli lika långdragen som Vincents. Jag får ju något helt underbart utav det hela iallafall, jag får försöka tänka så.
Idag har jag gått 38 fulla veckor och 2 dagar, jag är alltså inne i vecka 39 och det är 11 dagar kvar till beräknad förlossning. Med Vincent gick vattnet på natten till vecka 38+2, det är väll kanske därför jag är orolig också.. för att det redan känns som jag börjar gå på övertid den här graviditeten och att jag vet att det verkligen kan sätta igång när som helst nu. Ne nu ska jag sluta älta så mycket och göra mig lite frukost istället. Hoppas ni får en fin dag!
Tänk att vi snart har dig här hos oss, tänk att vi vet så lite om dig fast du egentligen är så nära. ♥
Slemproppen
Ja, ni som är finkänsliga kan sluta läsa här!
Inatt fick jag ännu ett bevis på att förlossningen är på g. Jag har ju tidigare i graviditeten (för ett par veckor sedan) trott att slemproppen har lossnat i små små delar, men nu kan jag iallafall konstatera att så har det inte varit. För inatt lossnade utan tvekan hela slemproppen, det gick inte att ta fel på den saken för det såg ut som en genomskinlig manet som låg i trosorna. Jag har läst på lite om slemproppen och det vanligaste är att förlossnigen startar inom en vecka efter att den har gått, oftast inom ett par dagar till och med. Vi kan ju alltid hoppas att det stämmer.
Inatt fick jag ännu ett bevis på att förlossningen är på g. Jag har ju tidigare i graviditeten (för ett par veckor sedan) trott att slemproppen har lossnat i små små delar, men nu kan jag iallafall konstatera att så har det inte varit. För inatt lossnade utan tvekan hela slemproppen, det gick inte att ta fel på den saken för det såg ut som en genomskinlig manet som låg i trosorna. Jag har läst på lite om slemproppen och det vanligaste är att förlossnigen startar inom en vecka efter att den har gått, oftast inom ett par dagar till och med. Vi kan ju alltid hoppas att det stämmer.
Vecka 39
Vecka 39
Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Livmoderhalsen mognar för förlossningen. Livmodern tar nu upp all plats i bäckenet och en stor del av buken. Den trycker mot bröstkorgen, och det kan hända att du känner dig riktigt besvärad av graviditeten nu. Har du blivit rödflammig i ansiktet, så beror det på att hjärtat och blodomloppet arbetar hårdare än någonsin med. Förmodligen börjar din vikt plana ut och vissa kvinnor går till och med ned i vikt den sista veckan före förlossningen.
Barnet väger nu ca 3,5 kg och är omkring 37 cm långt från huvud till stjärt. Fostervätskan förnyas var tredje timme och det mesta av lanugohåret har fallit av när födseln nu är nära. Barnet sväljer hårstråna tillsammans med andra utsöndringar och allt hamnar i matsmältningsapparaten. Det kommer ut som barnbeck vid första tarmtömningen. I lungorna ökar produktionen av ytaktivt medel ytterligare, samt lungmognaden. Navelsträngen är omkring 51cm lång och är ungefär lika lång som ditt barn från topp till tå. Nu kan det vara svårt att märka barnets alla rörelser.
Egna tankar:
Det känns att förlossningen bara är runt hörnet, jag känner det verkligen i hela kroppen. Nu är du välkommen att komma lilla hjärtat, vi längtar efter dig och vi är så nyfikna på vem du är! ♥
(Bortse gärna från mina äckliga blodådror på händerna/armarna. Alla mina blodkärl har blivit jätte tydliga nu på slutet. Jag antar att det beror på den ökade blodvolymen nu under graviditeten och även värmen kan nog vara en bidragande faktor.)
Du kan känna dig tung och trött och ha kraftiga förvärkar. Livmoderhalsen mognar för förlossningen. Livmodern tar nu upp all plats i bäckenet och en stor del av buken. Den trycker mot bröstkorgen, och det kan hända att du känner dig riktigt besvärad av graviditeten nu. Har du blivit rödflammig i ansiktet, så beror det på att hjärtat och blodomloppet arbetar hårdare än någonsin med. Förmodligen börjar din vikt plana ut och vissa kvinnor går till och med ned i vikt den sista veckan före förlossningen.
Barnet väger nu ca 3,5 kg och är omkring 37 cm långt från huvud till stjärt. Fostervätskan förnyas var tredje timme och det mesta av lanugohåret har fallit av när födseln nu är nära. Barnet sväljer hårstråna tillsammans med andra utsöndringar och allt hamnar i matsmältningsapparaten. Det kommer ut som barnbeck vid första tarmtömningen. I lungorna ökar produktionen av ytaktivt medel ytterligare, samt lungmognaden. Navelsträngen är omkring 51cm lång och är ungefär lika lång som ditt barn från topp till tå. Nu kan det vara svårt att märka barnets alla rörelser.
Egna tankar:
Det känns att förlossningen bara är runt hörnet, jag känner det verkligen i hela kroppen. Nu är du välkommen att komma lilla hjärtat, vi längtar efter dig och vi är så nyfikna på vem du är! ♥
(Bortse gärna från mina äckliga blodådror på händerna/armarna. Alla mina blodkärl har blivit jätte tydliga nu på slutet. Jag antar att det beror på den ökade blodvolymen nu under graviditeten och även värmen kan nog vara en bidragande faktor.)
bm besök
Nu har jag precis kommit hem från dagens barnmorske besök. Finns egentligen inte så mycket att skriva om det förutom att bebisen nu har sjunkit ner ännu längre i bäckenet och huvudet var så pass fixerat att det inte gick att rucka det en mm fast hon tog i. Magen har slutat växa och kurvan har börjat plana ut, det är tydligen ett tecken på att det nu är dags när som helst. Jag cyklade på lite extra på både dit och hemvägen för även det ska tydligen vara mycket effektivt för att få igång förlossningen enligt min syster ;) En sak som jag inte förstår är varför kvinnan på labbet alltid måste envisas med att sätta en tejp runt hela armen efter att hon har stuckit mig, skulle det inte räcka med att sätta dit en liten bit tejp för att hålla kompressen på plats? Det blir ju en mindre vaxning varje gång man ska dra bort skiten..
lillhjärtat hemma igen
Igår kväll kom äntligen våran lilla älskling hem igen, han hade haft det så bra i stugan med farmor och farfar. Så nu har allt återgått till det normala här hemma. Vi gick upp runt 7 för Vincent ville inte somna om efter att Linus hade gått till jobbet, sedan har vi ätit frukost och myst framför teletubbies en stund. Igår kväll var vi även iväg och skrev på kontraktet på våran nya lägenhet så nu är det avklarat. Nu ska jag börja plocka ihop alla prydnadssaker som vi tog fram när vi skulle ha visning på våran lägenhet för det går uppenbarligen inte att ha det framme nu när Vincent är hemma igen, den killen är nämligen på allt. Senare under dagen ska jag på mitt näst sista barnmorske besök, det sista besöket är inbokat den 2/8 på självaste bf dagen. Vi får väll se om jag hinner komma på det sista eller inte, det känns inte som att jag ska behöva göra det men det är väll kanske för att jag inte gick längre än till vecka 38 med Vincent. Vi får se hur det blir, spännande är det iallafall! Idag är det förresten den 19 Juli, ett lite speciellt datum för oss. Det är nämligen det bf datumet jag fick från allra första början om man räknar från senaste mensens första dag.
turen på våran sida
Uppdateringen här på bloggen är som vanligt inget att skryta över men jag uppdaterar när jag känner och har tid för det och så får det fortsätta att vara.
Idag har varit en väldigt bra dag, vi verkligen haft turen på våran sida. Det hela började egentligen förra veckan..
Det började med att vi efter flera månaders letande hittade en lägenhet på blocket som verkade passa in på våra kriterirer. Vi hade inte sett några bilder på lägenheten men om man gick efter vad som skrevs i annonsen så verkade den helt perfekt. Så Linus mailade killen som hade lagt ut annonsen och fick svar några dagar senare om att vi var välkomna på en visning om det skulle vara så att tjejen som var först på tur tackade nej till lägenheten.
Några dagar senare hörde vi av oss igen och då visade det sig att tjejen som var först på tur inte hade hört av sig om något besked alls så de räknade bort henne och vi var välkomna på visning på tisdagen. Så vi åkte och kollade på den i tisdags och vi blev verkligen positivt överraskade. Från det att jag klev in i lägenheten fick jag en positiv känsla i min mage och jag kände att ÄNTLIGEN har vi hittat något som känns helt rätt! Lägenheten är en 3:a på 90 kvadrat med ett perfekt läge (knappt 5 minuters promenad upp på stan) och samtidigt nära till parker och grönområden. Det är en väldigt mysig lägenhet i gammal stil med högt i tak, nyrenoverad förra året med nya fina trägolv i alla rum och även nytapetserat i alla rum och det bästa av allt var väll det fina nyinsatta köket.
MEN.. det uppstod ett litet problem. I annonsen stod det att det var inflytt den 1 Oktober vilket skulle bli perfekt för oss eftersom vi har 3 månaders uppsägningstid på den lägenheten vi bor i nu, allt skulle flyta ihop och vi skulle slippa betala några dubbla hyror. Men då vi var och kollade på lägenheten hade det blivit lite ändrade planer eftersom de som hade lägenheten skulle bli tvungna att flytta tidigare än vad som var tänkt från början så skulle inflytt ske redan den 1 September. Eftersom våran lägenhet ligger på 7 400:- /månaden och den här andra lägenheten ligger på 7 700 :- / månaden skulle vi nu bli tvungna att betala dubbla hyror under 2 månader om vi nu tackade ja till den här nya lägenheten och det säger ju sig självt att det är alldeles för mycket pengar att slänga ut på bara hyra.
Vi fick tills idag på oss att försöka lösa situationen och vi lovade att lämna besked senast ikväll så denna helgen har till stor del spenderats åt att oroa sig över våran situation och försöka fixa någon som vill ta över våran lägenhet tills den 1 september. Vi kikade runt lite på blocket för att se om det var någon/några som var i behov av lägenhet och hittade några alternativ som vi började ringa runt till. Efter andra samtalet hade vi fått napp, det var ett par som var i behov av lägenhet och skulle komma och kolla redan idag. Och nu för ett tag sedan hörde de av sig och berättade att de ville ha våran lägenhet och vi kunde därefter ringa och tacka ja till den andra lägenheten. Vilken lycka och vilken lättnad att allt löste sig tillslut. Jag hade ställt in mig på att vi skulle få låta lägenheten gå till någon annan bara för att vi inte skulle hinna fixa någon som ville ta över vårat kontrakt. Men ibland ska väll även vi ha tur och det kan man verkligen säga att vi hade nu.
Vi började i princip leta efter en större lägenhet direkt efter det att vi fick reda på att våran familj skulle utökas från att vara tre till att bli fyra. Och även fast det hade varit skönt att hinna flytta innan bebisen kommer så är jag oerhört tacksam över att det nu har löst sig och att vi inte kommer behöva bo trångt under någon längre period.
Vincent följde med farmor och farfar ut till sommarstugan och kommer spendera natten och morgondagen där så jag har all tid i världen på mig att bara ta det lungt. Har dock inte tagit det helt lugnt under kvällen för jag har sprungit upp och ner för alla trappor nu i två omgångar och ska väll ta mig en omgång till snart igen haha. Undrar vad grannarna skulle säga om de såg mig. Nu ska jag ta och avrunda det här långa inlägget. Tvivlar på att det är någon som ens har orkat läsa sig hit, känns som att det är allt eller inget på den här bloggen haha..
En bild tagen i vintras på lägenheten vi bor i nu
Idag har varit en väldigt bra dag, vi verkligen haft turen på våran sida. Det hela började egentligen förra veckan..
Det började med att vi efter flera månaders letande hittade en lägenhet på blocket som verkade passa in på våra kriterirer. Vi hade inte sett några bilder på lägenheten men om man gick efter vad som skrevs i annonsen så verkade den helt perfekt. Så Linus mailade killen som hade lagt ut annonsen och fick svar några dagar senare om att vi var välkomna på en visning om det skulle vara så att tjejen som var först på tur tackade nej till lägenheten.
Några dagar senare hörde vi av oss igen och då visade det sig att tjejen som var först på tur inte hade hört av sig om något besked alls så de räknade bort henne och vi var välkomna på visning på tisdagen. Så vi åkte och kollade på den i tisdags och vi blev verkligen positivt överraskade. Från det att jag klev in i lägenheten fick jag en positiv känsla i min mage och jag kände att ÄNTLIGEN har vi hittat något som känns helt rätt! Lägenheten är en 3:a på 90 kvadrat med ett perfekt läge (knappt 5 minuters promenad upp på stan) och samtidigt nära till parker och grönområden. Det är en väldigt mysig lägenhet i gammal stil med högt i tak, nyrenoverad förra året med nya fina trägolv i alla rum och även nytapetserat i alla rum och det bästa av allt var väll det fina nyinsatta köket.
MEN.. det uppstod ett litet problem. I annonsen stod det att det var inflytt den 1 Oktober vilket skulle bli perfekt för oss eftersom vi har 3 månaders uppsägningstid på den lägenheten vi bor i nu, allt skulle flyta ihop och vi skulle slippa betala några dubbla hyror. Men då vi var och kollade på lägenheten hade det blivit lite ändrade planer eftersom de som hade lägenheten skulle bli tvungna att flytta tidigare än vad som var tänkt från början så skulle inflytt ske redan den 1 September. Eftersom våran lägenhet ligger på 7 400:- /månaden och den här andra lägenheten ligger på 7 700 :- / månaden skulle vi nu bli tvungna att betala dubbla hyror under 2 månader om vi nu tackade ja till den här nya lägenheten och det säger ju sig självt att det är alldeles för mycket pengar att slänga ut på bara hyra.
Vi fick tills idag på oss att försöka lösa situationen och vi lovade att lämna besked senast ikväll så denna helgen har till stor del spenderats åt att oroa sig över våran situation och försöka fixa någon som vill ta över våran lägenhet tills den 1 september. Vi kikade runt lite på blocket för att se om det var någon/några som var i behov av lägenhet och hittade några alternativ som vi började ringa runt till. Efter andra samtalet hade vi fått napp, det var ett par som var i behov av lägenhet och skulle komma och kolla redan idag. Och nu för ett tag sedan hörde de av sig och berättade att de ville ha våran lägenhet och vi kunde därefter ringa och tacka ja till den andra lägenheten. Vilken lycka och vilken lättnad att allt löste sig tillslut. Jag hade ställt in mig på att vi skulle få låta lägenheten gå till någon annan bara för att vi inte skulle hinna fixa någon som ville ta över vårat kontrakt. Men ibland ska väll även vi ha tur och det kan man verkligen säga att vi hade nu.
Vi började i princip leta efter en större lägenhet direkt efter det att vi fick reda på att våran familj skulle utökas från att vara tre till att bli fyra. Och även fast det hade varit skönt att hinna flytta innan bebisen kommer så är jag oerhört tacksam över att det nu har löst sig och att vi inte kommer behöva bo trångt under någon längre period.
Vincent följde med farmor och farfar ut till sommarstugan och kommer spendera natten och morgondagen där så jag har all tid i världen på mig att bara ta det lungt. Har dock inte tagit det helt lugnt under kvällen för jag har sprungit upp och ner för alla trappor nu i två omgångar och ska väll ta mig en omgång till snart igen haha. Undrar vad grannarna skulle säga om de såg mig. Nu ska jag ta och avrunda det här långa inlägget. Tvivlar på att det är någon som ens har orkat läsa sig hit, känns som att det är allt eller inget på den här bloggen haha..
En bild tagen i vintras på lägenheten vi bor i nu
vecka 37 snart avklarad
Nu har ju snart hela vecka 37 passerat för på onsdag går jag in i vecka 38 men eftersom uppdateringen här har varit skamligt dålig på sista tiden så tänkte jag ändå lägga upp ett par magbilder och lite information om vecka 37, om det fortfarande är någon som kikar in här vill säga.
Du fortsätter att gå på kontroll varje eller varannan vecka. Barnets vikt och position kontrolleras vid varje MVC-besök. Den här veckan är en lämplig tid att gå på studiebesök på den förlossningsavdelning där du tänker föda. Nu är det vanligt att känna förvärkar. Livmodern blir hård i ungefär 30 sekunder och sedan slappnar den av. Dessa sammandragningar ska inte göra ont. Ofta stiger nu känslan av spänning och förväntan ju närmare förlossningen du kommer.
Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen.Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.
Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallasråmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
Nu kan det vara bra att börja planera BB-väskan, saker som är bra att ha med till BB. Det är alltid skönt att ha den färdigpackad så har man en mindre sak att oroa sig för när det är dags att åka in!
Egna tankar:
Kroppen är tung, kroppen säger ifrån och jag har ont nästan överallt. Nu känns det verkligen att man är gravid och det känns att vi är inne på slutspurten. Jag kan knappt gå en meter utan att jag får en ond sammandragning, det trycker även på nedåt konstant. Jag känner att jag inte riktigt hinner med Vincents tempo om dagarna, han vill upp tidigt och sen vill han bli aktiverad/buren hela dagarna och det finns det inte ork till så just nu vill jag bara att förlossningen ska starta så jag kan bli mig själv igen och känna mig som en bra mamma till Vincent. Det är tur att man har så många i ens närhet som ställer upp när det blir för jobbigt och det är också tur att teletubbies finns för den filmen har räddat många av mina jobbiga dagar haha. Vill ni veta en rolig sak? Vi har inte shoppat en enda pryl till bebisen!!!! (förutom syskonvagnen) Alltså vi har ju grejer från Vincent men det är klart att stackaren inte ska behöva ärva allt, vi måste iallafall ge oss ut och shoppa lite babykläder så vi kan packa BB-väskan. Den hann jag aldrig packa sist för jag hade ju förväntat mig att gå 40 fulla veckor, så när vattnet gick mitt i natten vecka 38 blev det lite panik packning och det vore skönt att slippa det den här gången. Linus har ju ingen betald semester den här sommaren men från och med den 22 Juli ska han ta ut 3 veckors pappaledighet (utöver de 10 dagarna han får efter förlossningen) så vi får ju semester tillsammans ändå. Ska vi tala lite ytligheter så har bristningarna fortsatt hålla sig borta *peppar peppar* och något som jag är förvånad över är att jag inte har en tillstymmelse till hormonrand denna gången, förra gången hade jag en som sträckte sig över hela magen och den fick jag rätt tidigt i graviditeten. Vågen har tickat på och nu har jag gått upp 8 kg, förra graviditeten stannade den på stadiga 16 kgs viktökning så jag tackar och bockar.
(från gravid.se)
Du fortsätter att gå på kontroll varje eller varannan vecka. Barnets vikt och position kontrolleras vid varje MVC-besök. Den här veckan är en lämplig tid att gå på studiebesök på den förlossningsavdelning där du tänker föda. Nu är det vanligt att känna förvärkar. Livmodern blir hård i ungefär 30 sekunder och sedan slappnar den av. Dessa sammandragningar ska inte göra ont. Ofta stiger nu känslan av spänning och förväntan ju närmare förlossningen du kommer.
Barnet är ca 35 cm långt från huvud till stjärt och vikten ungefär 3 kg. Nu betraktas barnet som fullgånget och är redo för sin resa till livet utanför livmodern. Om barnet ligger med stjärten eller fötterna först så erbjuds du kanske en yttre vändning nu. Det vill säga en läkare försöker genom mild massage att vända barnet så huvudet ligger nedåt mot bäckenöppningen.Får du värkar i denna vecka försöker man inte hindra förlossningen från att komma igång. Det finns forskning som tyder på att barnet själv producerar hormoner vilket signalerar att det är för trångt och det leder till start av värkar.
Under graviditetens större del har barnet förlitat sig på dig för att slippa infektioner, men under tiden har hon eller han också byggt upp sitt eget immunsystem. Efter födseln fortsätter detta att utvecklas och stärks även genom amning. Den första mjölken som kommer ur dina bröst kallasråmjölk och är rik på näring och antikroppar. Den egentliga modersmjölken kommer igång två - tre dygn efter förlossningen med hjälp av barnets aktiva sugande på brösten. Mjölken är näringsmässigt väl sammansatt, ger ett bra skydd mot infektioner och stärker barnets immunförsvar. Barnet brukar nu träna sig på att andas men eftersom det varken har luft i eller utanför lungorna resulterar detta ofta i fostervatten i strupen med hicka som följd. Detta är helt normalt och inget att oroa sig för.
Nu kan det vara bra att börja planera BB-väskan, saker som är bra att ha med till BB. Det är alltid skönt att ha den färdigpackad så har man en mindre sak att oroa sig för när det är dags att åka in!
Egna tankar:
Kroppen är tung, kroppen säger ifrån och jag har ont nästan överallt. Nu känns det verkligen att man är gravid och det känns att vi är inne på slutspurten. Jag kan knappt gå en meter utan att jag får en ond sammandragning, det trycker även på nedåt konstant. Jag känner att jag inte riktigt hinner med Vincents tempo om dagarna, han vill upp tidigt och sen vill han bli aktiverad/buren hela dagarna och det finns det inte ork till så just nu vill jag bara att förlossningen ska starta så jag kan bli mig själv igen och känna mig som en bra mamma till Vincent. Det är tur att man har så många i ens närhet som ställer upp när det blir för jobbigt och det är också tur att teletubbies finns för den filmen har räddat många av mina jobbiga dagar haha. Vill ni veta en rolig sak? Vi har inte shoppat en enda pryl till bebisen!!!! (förutom syskonvagnen) Alltså vi har ju grejer från Vincent men det är klart att stackaren inte ska behöva ärva allt, vi måste iallafall ge oss ut och shoppa lite babykläder så vi kan packa BB-väskan. Den hann jag aldrig packa sist för jag hade ju förväntat mig att gå 40 fulla veckor, så när vattnet gick mitt i natten vecka 38 blev det lite panik packning och det vore skönt att slippa det den här gången. Linus har ju ingen betald semester den här sommaren men från och med den 22 Juli ska han ta ut 3 veckors pappaledighet (utöver de 10 dagarna han får efter förlossningen) så vi får ju semester tillsammans ändå. Ska vi tala lite ytligheter så har bristningarna fortsatt hålla sig borta *peppar peppar* och något som jag är förvånad över är att jag inte har en tillstymmelse till hormonrand denna gången, förra gången hade jag en som sträckte sig över hela magen och den fick jag rätt tidigt i graviditeten. Vågen har tickat på och nu har jag gått upp 8 kg, förra graviditeten stannade den på stadiga 16 kgs viktökning så jag tackar och bockar.
(från gravid.se)
midsommarafton
Hej på er! Hoppas att eran midsommar har varit lika mysig som min. Dagen spenderades ute i Linus föräldrars stuga med massa god mat och gott sällskap, en sväng förbi midsommarfirandet och även lite luftgevärsskytte. Vi kom hem runt halv 10, Vincent blev kvar hos farmor och farfar inatt och Linus gick iväg till en kompis så här sitter jag i min ensamhet. Men det är väldigt skönt faktiskt, det är inte ofta man är ensam hemma så jag njuter av lugnet och tystnaden. Imorgon åker vi ut till stugan igen för att fira två födelsedagsbarn, ett i förskott och ett i efterskott så jag hoppas på att morgondagen bjuder på fint väder. Saknar redan min lilla snuffsis, konstigt egentligen hur man kan ha så mycket blandade känslor. På ett sätt är det underbart att få lite egentid men samtidigt blir man så känslosam när det första man möts av när man kommer hem är nappar och leksaker som ligger utspridda över hela golvet, det känns så tomt utan Vincent. Men jag får ju snart pussa på honom igen, får njuta av tanken på att jag faktiskt har en av våra två små älsklingar i magen så helt ensam är jag ju inte. Nu ska jag se om jag kan hitta någon bra film att tanka ner. Hoppas ni får en mysig kvälll!
(gammal bild)
(gammal bild)
långledigt
Hej! Här hemma har vi haft en bra start på dagen som förövrigt inte började förrens kvart över 10 idag! Vi har precis fått i oss våran frukost och så fort Vincent har kladdat klart ska jag slänga i honom i badbaljan. Idag är det förhoppningsvis Linus sista arbetsdag för den här veckan, han ska nämligen till sjukhuset imorgon och istället för att jobba halvdag tar han nog ut en pappadag istället. Allt blir så mycket roligare när han är här hemma hos oss, det händer mycket i Vincents utveckling nu och det är så mycket roligare att skratta åt alla hans knasigheter tillsammans med Linus istället för att göra det ensam. Idag ska jag snöra på mig joggingskorna och ge mig ut på en lång promenad, eller så långt som kroppen orkar iallafall. Jag känner mig så mycket piggare när jag får frisk luft och motion även fast jag numer vaggar fram i snigelfart. Igår var jag hos barnmorskan där allt såg bra ut, vi tog inga prover men SF måttet låg iallafall på 33 precis som det gjorde i samma vecka när jag väntade Vincent men sen växte inte magen något mer så vi får väll se om det blir likadant den här graviditeten. Något som gjorde mig väldigt förvånad var iallafall att bebis ligger med huvudet lååångt nere i bäckenet och är redan fixerad! Det förklarar alltså det enorma trycket jag har känt de senaste veckorna. Nu är det verkligen nedräkning men jag hoppas iallafall att bebisen väljer att stanna kvar i magen till vecka 37-38, idag går jag in i vecka 35.
Information om Vecka 35 (Från Gravid.se)
Det är inte ovanligt att modern får ont i ryggen eller bäckenet i det här stadiet. Anledningen är att ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp av graviditetshormonet relaxin. Även barnets tyngd påverkar bäckenet att vidga sig inför förlossningen. Brösten är nu tyngre och bröstvårtorna blir större.
Ditt barn är omkring 33 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,6 kg. Barnets centrala nervsystem håller på att mogna, matsmältningsapparaten är nästan färdigbildad och lungorna är vanligtvis helt färdiga. Risken för andningsproblem om barnet föds nu, är mycket mindre jämfört med för några veckor sedan. Nittio procent av alla barn som förds i denna vecka överlever utan några allvarliga men. Nu börjar barnets armar och ben bli knubbiga och fina. Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern och tvillingar är ännu mer trångbodda.
Det är inte så lätt att få med hela magen på bild längre, speciellt inte när man knäpper kortet själv. Fick tyvärr bara till suddiga bilder idag, det här är iallafall den som blev bäst.
Information om Vecka 35 (Från Gravid.se)
Det är inte ovanligt att modern får ont i ryggen eller bäckenet i det här stadiet. Anledningen är att ligamenten och musklerna i korsryggen har mjukats upp av graviditetshormonet relaxin. Även barnets tyngd påverkar bäckenet att vidga sig inför förlossningen. Brösten är nu tyngre och bröstvårtorna blir större.
Ditt barn är omkring 33 cm långt från huvud till stjärt och väger ca 2,6 kg. Barnets centrala nervsystem håller på att mogna, matsmältningsapparaten är nästan färdigbildad och lungorna är vanligtvis helt färdiga. Risken för andningsproblem om barnet föds nu, är mycket mindre jämfört med för några veckor sedan. Nittio procent av alla barn som förds i denna vecka överlever utan några allvarliga men. Nu börjar barnets armar och ben bli knubbiga och fina. Barnet har väldigt lite rörelseutrymme så det fyller ut nästan hela livmodern och tvillingar är ännu mer trångbodda.
Det är inte så lätt att få med hela magen på bild längre, speciellt inte när man knäpper kortet själv. Fick tyvärr bara till suddiga bilder idag, det här är iallafall den som blev bäst.
sovmorgon
Godmorgon, eller förmiddag kanske jag ska skriva. För oss är det iallafall morgon eftersom Vincent överraskade mig med att sova till halv 11 även idag. Kanske inte det bästa för rutinerna men det struntar jag faktiskt i nu, det är nu jag verkligen är i behov av den här extra sömnen så det är lika bra jag njuter så länge det varar. Imorgon kanske han bestämmer sig för att vakna klockan 6. Det är bäst jag siter mig från datorn nu för Vincent börjar bli otålig, just nu klättrar han på soffkanten här bakom ryggen på mig. Så nu ska vi göra iordning oss för dagen, idag står det nämligen ett barmorskebesök på agendan. Hoppas ni får en fin dag!
spark
Så liten men redan så stark ♥
För att jag älskar dig ♥
Var inte rädd, jag går bredvid dig.
Kom ta min hand, jag håller i dig.
Här i min famn, kan du våga tro.
Sänk dina murar, jag ger dig ro.
För att jag älskar dig, så som du är
och jag vill ge dig allting jag har.
Låt mig få bära dig när du är svag,
för du betyder allting för mig.
lägesrapport
Har precis fått Vincent att sova middag och nu även parkerat rumpan i soffan efter en hektisk morgon/förmiddag. Ja, egentligen har vi ju inte gjort något speciellt men Vincent är så sjukt intensiv just nu och helst ska det hända saker hela tiden annars blir han uttråkad. Så samtidigt som jag har aktiverat Vincent så har jag varvat det med att försöka genomföra en någolunda städning av lägenheten och ringa några samtal angående dagis till hösten. Så nu sitter jag här och tar igen mig lite, läser igenom mina favoritbloggar och kikar runt lite på facebook. Har även klämt i mig resterande av melonen jag köpte igår, jag har alltså lyckats äta upp en hel vattenmelon som jag skulle tippa på att den vägde runt 2 kg iallafall, på två dagar.. det är rätt bra jobbat haha. Bebisen lever rövare inne i magen och har nu börjat sikta in sig på att lirka in rumpan under mina stackars revben vilket inte är det behagligaste. Än så länge har vi inga planer för dagen mer än att vi ska försöka ta oss ut på en långpromenad om min kropp tillåter det. Jag har nänmligen börjat känna av exakt samma smärta som jag hade när jag väntade Vincent mot slutet (ilningar och en otrolig värk i ljumskarna och bäckenet) alltså foglossning. Hade verkligen hoppats på att slippa det den här gången men nu är det som det är och det är bara att stå ut de få veckorna som är kvar. Idag går jag förresten in i vecka 34!
big mama
Ser att det har blivit väldigt mycket bilder på magen här på sista tiden, men det är bara för att jag vill dokumentera den här graviditeten ordentligt med massa bilder på magen för jag vet hur mysigt det är att gå tillbaka i bloggen och kolla på alla dessa bilder sen när bebisen väl har ploppat ut. På onsdag går jag in i vecka 34 och nu börjar det bli riktigt tugnt! Jag känner mig kolosalt stor och hoppas på att magen inte blir så mycket större än vad den är nu. Det känns iallafall helt sjukt att det nu bara är några få veckor kvar tills förlossningen är beräknad att sätta igång. Snart är vi en familj på fyra istället för tre, åh så mysigt! ♥
32 fulla veckor
Nu har du bott i min mage 32 fulla veckor.
Nu är det förhoppningsvis bara 8 veckor kvar tills vi äntligen får träffa dig ♥
trotsa läkaren
Idag tänker jag trotsa läkarens order om vila och istället möta upp Linda och Elvira för en fika på stan. Man blir ju knäpp av att sitta i lägenheten en hel dag!
Vecka 32
Din barnmorska gör vid varje undersökning en bedömning av barnets tillväxttakt och lyssnar på dess hjärta. På vissa håll görs en ultraljudsundersökning den här veckan. Du ökar nu i vikt, snabbare än i något annat skede av graviditeten. Kanske förvånas du över hur stor din mage kan bli. Snart har livmodern intagit det högsta läget som den kommer att ha, ungefär 12cm ovanför din navel.
Barnet är nu ca 29 cm från huvud till stjärt och väger omkring 2 kg. Skulle det födas nu kan det klara sig i kuvös. Kuvös behövs bland annat för att underhudsfettet ännu inte är utvecklat. Nu fungerar barnets fem sinnen och hon eller han kan också vrida på huvudet. Alla inre organ fortsätter att mogna, tånaglarna är färdiga och huvudhåret fortsätter att växa. Barnet sover ca 90-95% av tiden - men under de vakna perioderna tränar den på att öppna och stänga sina ögon. Andningslektioner pågår hela tiden för att stärka lungorna och få dem att mogna. Relativt ny forskning visar att andningsövningarna även stimulerar lungorna att tillverka ett ytaktivt medel, som behövs för att lungorna skall utvecklas på rätt sätt.
(från gravid.se)
Barnet är nu ca 29 cm från huvud till stjärt och väger omkring 2 kg. Skulle det födas nu kan det klara sig i kuvös. Kuvös behövs bland annat för att underhudsfettet ännu inte är utvecklat. Nu fungerar barnets fem sinnen och hon eller han kan också vrida på huvudet. Alla inre organ fortsätter att mogna, tånaglarna är färdiga och huvudhåret fortsätter att växa. Barnet sover ca 90-95% av tiden - men under de vakna perioderna tränar den på att öppna och stänga sina ögon. Andningslektioner pågår hela tiden för att stärka lungorna och få dem att mogna. Relativt ny forskning visar att andningsövningarna även stimulerar lungorna att tillverka ett ytaktivt medel, som behövs för att lungorna skall utvecklas på rätt sätt.
(från gravid.se)
sammandragningar och molande mensvärk
Imorgon går jag in i vecka 32 och jag önskar att jag kunde fortsätta skriva att allt flyter på som det ska men det gör det inte riktigt.
Igår kväll ringde jag in till förlossningen för jag hade haft väldigt mycket sammandragningar hela helgen och under gårdagen började de bli riktigt obehagliga och hela dagen gick jag runt med en molande "mensvärk" i ryggen. Så jag ringde iallafall dit och förklarade läget och de ville ha in mig för en kontroll.
Väl där fick jag ligga med CTG i en halvtimma ungefär och när doktorn hade kollat på den sa han att kurvan såg fin ut men att han ville göra en vaginal undersökning för att se så att sammandragningarna inte hade påverkat livmodertappen. Han började mäta och konstaterade sedan att livmodertappen var lite för kort så antagligen har den alltså påverkats av alla sammandragningar men han tyckte inte at den var så pass påverkad att han skulle behöva lägga in mig direkt. Däremot fick jag en ny tid på fredag och då kommer de göra en ny mätning av livmodertappen, visar det sig då att den har blivit ännu kortare så kommer de lägga in mig för att inte riskera att bebisen föds förtidigt.
Jag fick med mig ett gäng bricanyltabletter hem som jag ska ta vid behov för att stoppa sammandragningarna så en sån tog jag igår kväll men tycker inte att den har hjälpt speciellt mycket faktiskt. Jag blev däremot lite dåsig av den så jag sov ändå ovanligt bra inatt. Dock vaknade jag med samma molande "mensvärk" i ryggen även denna morgon. Nu har jag blivit beordrad vila och han tyckte att Linus skulle ta ledigt från jobbet för att avlasta mig men det är ju lättare sagt än gjort så jag får helt enkelt försöka vila så gott det går med en 1,5 årig vilde här hemma. Linus är dock ledig torsdag, fredag, lördag, söndag och måndag så jag får passa på att vila upp mig ordentligt då.
Jag känner mig otroligt rastlös och smått deprimerad när jag sitter "instängd" i lägenheten men samtidigt vill jag inte planera in något speciellt för jag vet att allt blir 1000 gånger mer ansträngande om jag tex ska dra med mig Vincent på stan för en fika med någon kompis än om vi är här hemma där han ändå aktiverar sig rätt bra själv. Jag har så svårt att slappna av när jag är hemma för jag ser hela tiden något nytt som egentligen borde göras och gör jag det inte så stressar jag bara upp mig mer och mer för det måste ju som sagt göras någon gång. Jag hoppas att Vincent kan ta en riktigt lång middagsnap så att jag iallafall kan gå ut på balkongen en stund och njuta av det underbara vädret.
Igår kväll ringde jag in till förlossningen för jag hade haft väldigt mycket sammandragningar hela helgen och under gårdagen började de bli riktigt obehagliga och hela dagen gick jag runt med en molande "mensvärk" i ryggen. Så jag ringde iallafall dit och förklarade läget och de ville ha in mig för en kontroll.
Väl där fick jag ligga med CTG i en halvtimma ungefär och när doktorn hade kollat på den sa han att kurvan såg fin ut men att han ville göra en vaginal undersökning för att se så att sammandragningarna inte hade påverkat livmodertappen. Han började mäta och konstaterade sedan att livmodertappen var lite för kort så antagligen har den alltså påverkats av alla sammandragningar men han tyckte inte at den var så pass påverkad att han skulle behöva lägga in mig direkt. Däremot fick jag en ny tid på fredag och då kommer de göra en ny mätning av livmodertappen, visar det sig då att den har blivit ännu kortare så kommer de lägga in mig för att inte riskera att bebisen föds förtidigt.
Jag fick med mig ett gäng bricanyltabletter hem som jag ska ta vid behov för att stoppa sammandragningarna så en sån tog jag igår kväll men tycker inte att den har hjälpt speciellt mycket faktiskt. Jag blev däremot lite dåsig av den så jag sov ändå ovanligt bra inatt. Dock vaknade jag med samma molande "mensvärk" i ryggen även denna morgon. Nu har jag blivit beordrad vila och han tyckte att Linus skulle ta ledigt från jobbet för att avlasta mig men det är ju lättare sagt än gjort så jag får helt enkelt försöka vila så gott det går med en 1,5 årig vilde här hemma. Linus är dock ledig torsdag, fredag, lördag, söndag och måndag så jag får passa på att vila upp mig ordentligt då.
Jag känner mig otroligt rastlös och smått deprimerad när jag sitter "instängd" i lägenheten men samtidigt vill jag inte planera in något speciellt för jag vet att allt blir 1000 gånger mer ansträngande om jag tex ska dra med mig Vincent på stan för en fika med någon kompis än om vi är här hemma där han ändå aktiverar sig rätt bra själv. Jag har så svårt att slappna av när jag är hemma för jag ser hela tiden något nytt som egentligen borde göras och gör jag det inte så stressar jag bara upp mig mer och mer för det måste ju som sagt göras någon gång. Jag hoppas att Vincent kan ta en riktigt lång middagsnap så att jag iallafall kan gå ut på balkongen en stund och njuta av det underbara vädret.
matvägran
Pjuhhh vilken natt.. Tippar på att det sammanlagt blev en timmas sömn för mig och Linus, men lite får vi faktiskt skylla oss själva för vi gick och la oss rätt sent.
Vi var nämligen på BVC igår för en extrakoll eftersom Vincent äter väldigt dåligt. Vi behövde lite råd angående det eftersom vi minst sagt har hamnat i en ond cirkel när det kommer till maten. Vi får knappt i honom någon mat alls på dagarna och eftersom han rör sig så mycket nu så går det ju åt en himla massa energi och det leder till att han blir superhungrig på nätterna istället. Vågen stannade på 10,5 kg och han är 81 cm lång, alltså en lång och smal kille men eftersom han följer sin egen kurva så är det inget att oroa sig för.
Tidigare har han fått en flaska välling på kvällen innan han ska sova och ytterligare två på natten vilket är alldeles för mycket och det vet jag men samtidigt har jag inte velat förbjuda honom de där nattmålen för jag har tänkt att han behöver dem ju eftersom han inte äter någon mat på dagarna. Men så igår så pratade vi lite om det här med Vincents bvc sköterska och hon förstod mycket väl hur vi tänker men för att få ett stopp på det hela så måste vi förbjuda honom nattmålen från och med nu och därmed hoppas på att han äter bättre på dagarna.
Så inatt tog vi tag i saken och jag som trodde det skulle gå rätt bra hade väldigt fel, han blev såå arg när han insåg att han inte skulle få någon välling. Vatten funkade inte heller, det gjorde honom bara ännu argare. Jag var väldigt nära på att gå iväg och blanda en flaska välling men hejdade mig själv eftersom jag vet att jag inte gör honom en tjänst då utan istället tvärtom. Samtidigt kunde jag inte låta bli att tänka: tänk om han verkligen är jättehungrig och så skiter vi i att ge honom mat.
När Linus och jag hade turats om att försöka trösta honom till och från hela natten så somnade han tillslut om ett tag och vaknade runt halv 6 och var återigen jätte ledsen. Då beslutade jag mig iallafall för att det fick räknas som morgon så vi gick upp och gjorde gröt åt honom och den åt han väll en sked av, då gjorde vi ostmackor men dom lekte han bara med, det enda som gick ner var lite mjölk.
När jag insåg att han faktiskt inte kunde vara särskilt hungrig tog mitt tålamod slut så jag tog Vincent och gick in till sovrummet igen och då somnade han faktiskt om till klockan halv 10 och var nöjd när han vaknade så vi låg kvar i sängen till klockan 10 och gick sedan upp för att försöka få i honom frukost igen. Då fick han ännu en ostmacka men även den lekte han med, det enda som gick ner var lite smoothie och en gurkskiva.
Vi får väll hoppas att han tillslut äter när han blir riktigt hungrig för nattmålen får det iallafall vara slut på nu. Jag hoppas att det här ska gå fort och att han ska ha vant sig vid de nya rutinerna tills helgen är över för annars blir det några tuffa dagar för mig när Linus ligger ute på jobb. Men nu har vi iallafall börjat med det här så nu får vi se till att slutföra det också. Det funkar ju inte att han ska äta flera mål mat per natt speciellt inte när nästa bebis kommer.
Linus körde ut honom till Linus föräldrars sommarstuga för ett tag sedan så där ska han få vara en stund nu över dagen så att vi får vila upp oss lite. Jag är inte särskillt bra på att vila istället ser jag mina chanser till att göra allt som jag annars har lite svårt för att hinna med när Vincent är hemma så jag har städat, tvättat massa kläder, vikt all ren tvätt som låg i tvättkorgen och bäddat rent i sängen. När Linus kommer hem ska jag försöka mig på ett projekt jag länge tänkt på nämligen måla om Vincents säng till vit, vi får väll se hur det går. Ikväll ska tydligen jorden gå under också, man borde ju egentligen passa på att göra allt det där man skulle vilja hinna med innan man dör men istället väljer jag att ta tag i massa måsten ha ha!
Vi var nämligen på BVC igår för en extrakoll eftersom Vincent äter väldigt dåligt. Vi behövde lite råd angående det eftersom vi minst sagt har hamnat i en ond cirkel när det kommer till maten. Vi får knappt i honom någon mat alls på dagarna och eftersom han rör sig så mycket nu så går det ju åt en himla massa energi och det leder till att han blir superhungrig på nätterna istället. Vågen stannade på 10,5 kg och han är 81 cm lång, alltså en lång och smal kille men eftersom han följer sin egen kurva så är det inget att oroa sig för.
Tidigare har han fått en flaska välling på kvällen innan han ska sova och ytterligare två på natten vilket är alldeles för mycket och det vet jag men samtidigt har jag inte velat förbjuda honom de där nattmålen för jag har tänkt att han behöver dem ju eftersom han inte äter någon mat på dagarna. Men så igår så pratade vi lite om det här med Vincents bvc sköterska och hon förstod mycket väl hur vi tänker men för att få ett stopp på det hela så måste vi förbjuda honom nattmålen från och med nu och därmed hoppas på att han äter bättre på dagarna.
Så inatt tog vi tag i saken och jag som trodde det skulle gå rätt bra hade väldigt fel, han blev såå arg när han insåg att han inte skulle få någon välling. Vatten funkade inte heller, det gjorde honom bara ännu argare. Jag var väldigt nära på att gå iväg och blanda en flaska välling men hejdade mig själv eftersom jag vet att jag inte gör honom en tjänst då utan istället tvärtom. Samtidigt kunde jag inte låta bli att tänka: tänk om han verkligen är jättehungrig och så skiter vi i att ge honom mat.
När Linus och jag hade turats om att försöka trösta honom till och från hela natten så somnade han tillslut om ett tag och vaknade runt halv 6 och var återigen jätte ledsen. Då beslutade jag mig iallafall för att det fick räknas som morgon så vi gick upp och gjorde gröt åt honom och den åt han väll en sked av, då gjorde vi ostmackor men dom lekte han bara med, det enda som gick ner var lite mjölk.
När jag insåg att han faktiskt inte kunde vara särskilt hungrig tog mitt tålamod slut så jag tog Vincent och gick in till sovrummet igen och då somnade han faktiskt om till klockan halv 10 och var nöjd när han vaknade så vi låg kvar i sängen till klockan 10 och gick sedan upp för att försöka få i honom frukost igen. Då fick han ännu en ostmacka men även den lekte han med, det enda som gick ner var lite smoothie och en gurkskiva.
Vi får väll hoppas att han tillslut äter när han blir riktigt hungrig för nattmålen får det iallafall vara slut på nu. Jag hoppas att det här ska gå fort och att han ska ha vant sig vid de nya rutinerna tills helgen är över för annars blir det några tuffa dagar för mig när Linus ligger ute på jobb. Men nu har vi iallafall börjat med det här så nu får vi se till att slutföra det också. Det funkar ju inte att han ska äta flera mål mat per natt speciellt inte när nästa bebis kommer.
Linus körde ut honom till Linus föräldrars sommarstuga för ett tag sedan så där ska han få vara en stund nu över dagen så att vi får vila upp oss lite. Jag är inte särskillt bra på att vila istället ser jag mina chanser till att göra allt som jag annars har lite svårt för att hinna med när Vincent är hemma så jag har städat, tvättat massa kläder, vikt all ren tvätt som låg i tvättkorgen och bäddat rent i sängen. När Linus kommer hem ska jag försöka mig på ett projekt jag länge tänkt på nämligen måla om Vincents säng till vit, vi får väll se hur det går. Ikväll ska tydligen jorden gå under också, man borde ju egentligen passa på att göra allt det där man skulle vilja hinna med innan man dör men istället väljer jag att ta tag i massa måsten ha ha!
vecka 30, ett delmål
Nu är jag i vecka 30 vilket faktiskt känns helt sjukt att skriva. Jag har gått 29 fulla veckor och en dag och har 75 dagar kvar tills förlossningen är berkäknad att sätta igång. När jag var gravid med Vincent minns jag att vecka 30 kändes som ett stort delmål, det var då nedräkningen började på riktigt. Lite så känner jag nu med men samtidigt hoppas jag fortfarande att tiden någon gång ska börja sakta ner lite så att jag hinner med.
Mycket har hänt på hemmafronten, Linus har fått åkt iväg hemifrån och jobbar/sover numera i Linköping på veckorna. Jag tycker det känns helt okej även om jag måste erkänna att det är en liten utmaning att vara helt själv om förälrarollen, speciellt eftersom jag är gravid och inte har den orken jag brukade ha. En stor elogé till alla ensamstående mammor, det är verkligen en stor skillnad på att vara ensam om ansvaret mot att ha någon att dela det med. Men den här veckan har iallafall funkat fantastiskt bra i och med att jag har fått så mycket hjälp och stöd av världens bästa syster och även världens bästa vän Denise nu inatt. I söndags följde jag med min syster till Laxå och där stannade vi tills i tisdags då jag hade en tid hos barnmorskan. Efter det följde hon med mig hem och stannade över natten och igår kväll när hon åkte hem kom Denise och stannade över natten. Jag är så tacksam över att få ha så många underbara människor runt omkring mig!
I tisdags var jag ju som jag tidigare nämnde hos barnmorskan och där såg allt finfint ut. Jag som tidigare har undvikt vågen blev tvingad till att ställa mig på den då min barnmorska tyckte att jag bara ser ut att bli smalare och smalare för varje gång jag är där. Jag blev glatt överraskad när siffrorna på vågen visade att jag endast har gått upp 4 kg sedan inskrivningen. Hoppas bara inte att det smäller till nu på slutet för det vore ju typiskt haha. Jag tog även upp att jag upplever det som att magen känns mycket större än sist men det fick jag konstaterat att den inte är, sf måttet är exakt detsamma som det var med Vincent. Bebisen ligger redan med huvudet nedåt och det hoppas jag att den fortsätter göra. Bristningarna har även de fortsatt hålla sig borta och jag håller tummarna för att det fortsätter så även om jag vet att det är en världslig sak (jag tycker det borde räcka med de jag fick med Vincent)
sf mått: 28 cm
hjärtljud: 150 slag/minuten
blodvärde: 109
blodtryck: 120/70
Mycket har hänt på hemmafronten, Linus har fått åkt iväg hemifrån och jobbar/sover numera i Linköping på veckorna. Jag tycker det känns helt okej även om jag måste erkänna att det är en liten utmaning att vara helt själv om förälrarollen, speciellt eftersom jag är gravid och inte har den orken jag brukade ha. En stor elogé till alla ensamstående mammor, det är verkligen en stor skillnad på att vara ensam om ansvaret mot att ha någon att dela det med. Men den här veckan har iallafall funkat fantastiskt bra i och med att jag har fått så mycket hjälp och stöd av världens bästa syster och även världens bästa vän Denise nu inatt. I söndags följde jag med min syster till Laxå och där stannade vi tills i tisdags då jag hade en tid hos barnmorskan. Efter det följde hon med mig hem och stannade över natten och igår kväll när hon åkte hem kom Denise och stannade över natten. Jag är så tacksam över att få ha så många underbara människor runt omkring mig!
I tisdags var jag ju som jag tidigare nämnde hos barnmorskan och där såg allt finfint ut. Jag som tidigare har undvikt vågen blev tvingad till att ställa mig på den då min barnmorska tyckte att jag bara ser ut att bli smalare och smalare för varje gång jag är där. Jag blev glatt överraskad när siffrorna på vågen visade att jag endast har gått upp 4 kg sedan inskrivningen. Hoppas bara inte att det smäller till nu på slutet för det vore ju typiskt haha. Jag tog även upp att jag upplever det som att magen känns mycket större än sist men det fick jag konstaterat att den inte är, sf måttet är exakt detsamma som det var med Vincent. Bebisen ligger redan med huvudet nedåt och det hoppas jag att den fortsätter göra. Bristningarna har även de fortsatt hålla sig borta och jag håller tummarna för att det fortsätter så även om jag vet att det är en världslig sak (jag tycker det borde räcka med de jag fick med Vincent)
sf mått: 28 cm
hjärtljud: 150 slag/minuten
blodvärde: 109
blodtryck: 120/70
långklänning
Tänkte svara till Emma frågade var jag har köpt min långklänning. Den är från H&M och den finns att beställa på deras hemsida nu. Den blir din för endast 199:-, ett riktigt kap måste jag säga. Det enda negativa är väll att den är en aning genomskinlig i vissa ljus men jag har en tubtopp under som går ner över rumpan och då funkar det fin fint. Hur skön som helst!
underbart väder
Vilket underbart väder vi fick idag! Eftersom det är så varmt ute passar jag på att inviga min nya långklänning och den är verkligen hur skön som helst! Den kommer användas flitigt i sommar. Snart ska jag plocka upp sömntutan ur sängen för att ta en cykeltur hem till Linda så att barnen kan få leka av sig lite, trevligt trevligt!
ultraljud
Nu är vi hemkomna från Stockholm. Vi har haft det jätte mysigt och ultraljudet var självklart höjdpunkten. Lite tråkigt bara att bebisen var så väldigt envis. Den vägrade nämligen visa upp sitt ansikte under största delen av ultraljudet, den låg med ansiktet neråt och gosade in sig i moderkakan och höll även händerna framför ansiktet. Hon som genomförde ultraljudet sa att hon aldrig hade varit med om något liknande. Ett tag trodde jag att vi skulle få gå därifrån utan några bilder men sen fick jag äta en kaka för att få upp blodsockret och på så sätt kanske även bebisen skulle piggna till och det funkade faktiskt. Så de sista 10 minutrarna fick hon vara snabb på att knäppa bilder för det var endast den korta tiden vi fick se en skymt av ansiktet då och då. Vi kom iallafall därifrån med några fina bilder och även fast vi var jätte nyfikna på att ta reda på om det är en tjej eller en kille så gjorde vi inte det. Jag tycker nänligen det är rätt spännande att spekulera så istället har jag ägnat mig åt att jämföra bilderna från ultraljudet med Vincent med de bilderna vi fick den här gången. Jag ser vissa likheter men jag kan absolut inte påstå att det finns jätte många. Jag ska ladda upp en bild på Vincent från när han låg i magen och en bild på bebis nummer 2 så ska ni få se.
Vincent när han låg i magen
27 veckor gammal
Bebis nummer 2
27 veckor gammal.
Vincent när han låg i magen
27 veckor gammal
Bebis nummer 2
27 veckor gammal.
gunga och rabarber
Idag tog Vincents farmor såå fina bilder på honom när han gungade samtidigt som han åt rabarber för första gången! Älskade barn, det finns inte ord för att beskriva hur mycket jag älskar dig!
sooool
Vincent sover och jag och kaggen ligger ute på balkongen och solar med undantag för en liten drickpaus just nu. Hoppas han sover ett par timmar så man kan få lite färg på skinnet. Klockan 2 ska jag fixa håret, gud så skönt! :)
26 april
Idag har jag och Vincent varit på stan och fikat med Linda och hennes lilla Elvira. Vincent totalvägrar vagnen och vill gå själv hela tiden. Får han inte göra det så blir han jätte arg och när han väl får komma upp ur vagnen så vill han inte gå åt det hållet jag vill gå. Han ska minsann springa ut och in i affärer och klättra upp för trappor osv osv. Herregud vad ansträngande det blir att springa efter honom överallt, speciellt eftersom jag inte är i min bästa form just nu.
Vi kom hem för ett tag sedan och nu har jag slagit mig ner i soffan och är helt utmattad. Vincent däremot är glad att slippa sitta i vagnen så just nu kör han järnet här hemma. Han har inte sovit på hela dagen och inte heller ätit sedan klockan 5 inatt trots att jag har försökt få i han både mat och olika mellis flera gånger under dagen. Han är inne i en period nu när han knappt äter någonting, eller jag kan knappt kalla det för en period för han har varit såhär under en längre tid nu. Det är jätte jobbigt för jag oroar mig så för att han inte får i sig den näring han behöver, han har ju inte direkt något att ta av heller.
Morgondagen ser jag fram emot, då ska vi nämligen träffa en utav mina bästa vänner Sandra och hennes fina lilla Ludwig som föddes den 11 april. Jag har redan fått äran att träffa honom en gång, bara några timmar efter han föddes så det ska bli jätte kul att se hur mycket han har växt sen sist, det går ju så fort i böjan.
Och på lördag är det äntligen dags för våran efterlängtade stockholmstripp, det ska bli mysigt att få en lite närmare titt på vem som ligger i magen.
Snygg utväxt jag har va? Behöver jag nämna att det ska bli SÅ befriande när den försvinner på fredag?!
Vi kom hem för ett tag sedan och nu har jag slagit mig ner i soffan och är helt utmattad. Vincent däremot är glad att slippa sitta i vagnen så just nu kör han järnet här hemma. Han har inte sovit på hela dagen och inte heller ätit sedan klockan 5 inatt trots att jag har försökt få i han både mat och olika mellis flera gånger under dagen. Han är inne i en period nu när han knappt äter någonting, eller jag kan knappt kalla det för en period för han har varit såhär under en längre tid nu. Det är jätte jobbigt för jag oroar mig så för att han inte får i sig den näring han behöver, han har ju inte direkt något att ta av heller.
Morgondagen ser jag fram emot, då ska vi nämligen träffa en utav mina bästa vänner Sandra och hennes fina lilla Ludwig som föddes den 11 april. Jag har redan fått äran att träffa honom en gång, bara några timmar efter han föddes så det ska bli jätte kul att se hur mycket han har växt sen sist, det går ju så fort i böjan.
Och på lördag är det äntligen dags för våran efterlängtade stockholmstripp, det ska bli mysigt att få en lite närmare titt på vem som ligger i magen.
Snygg utväxt jag har va? Behöver jag nämna att det ska bli SÅ befriande när den försvinner på fredag?!
kärlek
Jag födde dig raring, du kom ifrån mig. Och hela mitt liv, ska jag älska just dig.
Din hy är så fjunig, din kropp är så varm. Jag håller dig nära, intill på min arm.
Du somnar så trygg och så nöjd vid mitt bröst. Jag nynnar små visor till glädje och tröst.
Gyllene lockar och ögon så blå. Knubbiga armar och fingrar så små.
Din hand i min hand, ditt gurglande skratt. För mig är du lyckan en värdefull skatt.
Du växer var dag, liten blir stor. Jag gläds åt din framgång jag är ju din mor.
Jag födde dig raring, du kom ifrån mig. Och hela mitt liv, ska jag älska just dig.
Din hy är så fjunig, din kropp är så varm. Jag håller dig nära, intill på min arm.
Du somnar så trygg och så nöjd vid mitt bröst. Jag nynnar små visor till glädje och tröst.
Gyllene lockar och ögon så blå. Knubbiga armar och fingrar så små.
Din hand i min hand, ditt gurglande skratt. För mig är du lyckan en värdefull skatt.
Du växer var dag, liten blir stor. Jag gläds åt din framgång jag är ju din mor.
♥
Tänk att du ska bli storebror snart, du kommer bli världens bästa och finaste storebror!
Vecka 26 (25+0)
Förmodligen passar inte dina vanliga kläder längre, för nu börjar du lagra fett kring bröst och höfter. Graviditetsstrimmor på mage och bröst bör dyka upp nu, om du alls kommer att få några. Ditt hjärta och dina njurar jobbar hårt för att hålla igång blodcirkulationen, och ta hand om den ökade mängd vätska som finns i kroppen.
Barnet är ca 23 cm långt från huvud till stjärt och väger ungefär 900g. Ryggraden blir starkare och smidigare, för att den skall orka bära kroppen. Lungorna utvecklas alltjämt och barnet växer till sig mer och mer. Med lite tur kan man höra barnets hjärtslag genom att någon lägger örat mot din mage. Ögonen är nu färdigbildade och barnet har lärt sig att både andas in och ut. När barnet hör ljud reagerar det med högre puls, och spelar du musik kan det hända att hon/han rör sig i takt. Det finns studier som visar att barnet reagerar på beröring runt denna vecka.
Mina egna tankar:
Ja, vad ska man skriva här då? Jag har egentligen inte så mycket att säga om graviditeten just nu. Allt flyter på och magen bara växer och växer. Självklart börjar jag känna att allt börjar bli ganska mycket jobbigare än vad det normalt är men det är ju inte så konstigt. Jag har ett litet problem och det är att jag är sååå varm om fötterna jämt. De hettar och ibland kan man till och med känna pulsen i dom för att de är så varma. Det är speciellt jobbigt på kvällen när jag ska sova för det hindrar mig från att somna fast jag är jätte trött. Får försöka klura ut någon bra lösning på det hela typ linda in en kylklamp i en handduk och lägga på fötterna eller något. Det kanske beror på att de samlar på sig vätska för jag har märkt att de börjar svullna en aning. Jag smörjer magen varje kväll för att mjuka upp huden på magen och förhoppningsvis undvika fler bristningar än de jag fick med Vincent. Men kommer de så kommer de och det finns inte så mycket att göra åt saken mer än att försöka förebygga det genom att smörja magen ofta. Hittills har de iallafall *peppar peppar* hållt sig borta, och jag hoppas att det förblir så.
bökar runt i magen
Äntligen lyckades jag fånga det på film. Om ni kollar längst ut till höger på magen så ser ni hur bebisen trycker ut sin lilla fot ♥
(Bortse gärna från mitt mindre snygga piercing ärr, det ser lite små läskigt ut nu när magen är så uttöjd men det går tillbaka sen. Det gjorde det iallafall efter graviditeten med Vincent)
(Bortse gärna från mitt mindre snygga piercing ärr, det ser lite små läskigt ut nu när magen är så uttöjd men det går tillbaka sen. Det gjorde det iallafall efter graviditeten med Vincent)
hemsk natt
Åh herregud vilken hemsk natt. Det började med att vi skulle gå och lägga oss, alldeles för sent som vanligt. Klockan var väll runt ett och jag var stressad eftersom jag började räkna ner timmarna tills alarmet skulle ringa klockan 8. Straxt efter att jag hade lagt mig i sängen så börjar jag få världens sammandragningar och snabbt därefter ändrar de karaktär från obehagliga till riktigt riktigt onda. De började i magen och sedan spred sig värken ner mot ryggslutet och strålade ut mot benen. Jag tänkte att nu måste förlossningen ha satt igång, såhär ont ska man INTE ha. Jag kan säga att det var värre än de värkarna jag kände de första timmarna då förlossningen hade startat med Vincent. Eftersom jag redan har haft så mycket krämpor den här graviditeten och därför besökt sjukhuset ett antal gånger så ville jag verkligen avvakta med att ringa till förlossningen, allt för att inte ringa i "onödan". Linus tjatade på mig men jag stod fast vid mitt ord. Värkarna kom med ca 4 minuters mellanrum och höll i sig i ungefär en minut och så höll det på i två timmar sen somnade jag tillslut. Det var väll egentligen inte förrens imorse som jag började tänka lite mer på vad som egentligen hände inatt. Jag förstår verkligen inte vart smärtan kom ifrån och varför, jag är ju bara gravid i vecka 24 så bebisen ska inte komma än på några månader. Det jag vet är att man ska inte ha såhär ont så tidigt. Jag har fött barn förut och det jag kände igår kväll var riktiga värkar. Det positiva är ju att de slutade efter ett par timmar så förhoppningsvis blev det ingen påverkan på livmodertappen. Jag har ju sökt för onda sammandragningar förut men det har aldrig varit i närheten av vad jag upplevde igår. Det enda de gjorde på sjukhuset då var att ta blodprov och urinprov, ser allt bra ut så skickas man hem. För mig såg inte allt bra ut, jag hade bakterier i urinen men eftersom de helst inte skriver ut antibiotika till gravida kvinnor så ville de avvakta och igår när jag var hos barnmorskan så såg ju urinprovet bra ut igen. Man tycker ju att de borde göra någon slags utredning för uppenbarligen beror det här på något. Det är förjäkligt att man hellre ligger med värkar i 2 timmar för att hoppas att de ska gå över istället för att ringa förlossningen, för att man känner att de ändå inte kommer ta en på allvar. Hoppas verkligen att jag inte behöver uppleva den smärtan igen förrens i Augusti då det är dags för de riktiga värkarna att komma.
Jag bad Linus ta ett kort och ni ser ju själva, det ser helt sjukt ut. Man ser verkligen hur livmodern klämmer om runt bebisen och jag kunde känna exakt hur den låg.
Jag bad Linus ta ett kort och ni ser ju själva, det ser helt sjukt ut. Man ser verkligen hur livmodern klämmer om runt bebisen och jag kunde känna exakt hur den låg.
rutinkontroll
Imorse tog jag med mig hela familjen och besökte min goa barnmorska. Man blir alltid så positiv av hennes uppmuntrande ord och komplimanger. Det var rutinkontroll som stod på schemat! Allt såg hur fint ut som helst, förutom mitt låga järnvärde som bara tycks sjunka mer och mer trots järntabletter och massa jordgubbar. Det var lite kul för hon tog upp min journal från när jag var gravid med Vincent i samma vecka och så jämförde vi, och allt såg exakt likadant ut. Nu ska vi se om jag kommer ihåg allt.
sf mått: 24 cm
hjärtljud: 160 slag/minuten
blodvärde: 107
blodtryck: 110/70
Idag är jag i vecka 23+5 alltså har jag på onsdag gått 24 fulla veckor och är gravid i 6:e månaden. Bara 4 månader kvar nu och det känns helt sjukt. Antar att tiden kommer gå ännu fortare nu när våren är här och sommaren är runt hörnet.
sf mått: 24 cm
hjärtljud: 160 slag/minuten
blodvärde: 107
blodtryck: 110/70
Idag är jag i vecka 23+5 alltså har jag på onsdag gått 24 fulla veckor och är gravid i 6:e månaden. Bara 4 månader kvar nu och det känns helt sjukt. Antar att tiden kommer gå ännu fortare nu när våren är här och sommaren är runt hörnet.
Härlig dag
Nu var det återigen längesedan det skrevs någonting på den här bloggen. Igår var en riktig depp dag för mig, jag hade huvudvärk och en dålig känsla i hela kroppen. Min ork låg på noll och jag irriterade mig på minsta lilla grej. Jag hatar att ha såna dagar, dom kommer titt som tätt när man är gravid. Man märker direkt när man vaknar upp på morgonen om det kommer bli en bra dag eller en dålig dag, och känner man att det ska bli en dålig dag då kan man inte göra någontning åt saken för hur positiv man än försöker vara så går det bara inte, det är alltid något som slår fel. Jag är inte riktigt vän med dessa humörsvägningar men det är väll bara att stå ut.
Idag däremot har varit en väldigt bra dag. Jag vaknade tidigt och såg solens strålar tränga in genom persiennerna, hörde fåglarna kvittra och fick en härlig känsla i kroppen. Jag kände direkt att den här dagen kommer bli bra, och se så rätt jag hade. Vi har varit på en härlig promenad och sen har Vincent fått gunga för första gången. Jag trodde han skulle älska det men istället stirrade han rakt ner i marken, höll ett krampaktigt tag om gungan och började gråta. Vi kan alltså konstatera att det inte var någon större hit men bara vi får träna ett par gånger så tror jag han kommer älska det sen. Efter det blev vi bjudna på grillat hemma hos Linus föräldrar och det var underbart gott!
Idag är en sån dag då jag skulle önska att Denise var här i Örebro, så vi kunde knalla upp på stan och sätta oss på någon mysig uteservering och dricka ett glas vin tänkte jag precis skriva men det går ju bort för min del men en latte vore ju inte fel det heller. Men nu är det inte lång tid kvar tills hon flyttar hem till Örebro igen, och ingen kunde vara lyckligare än jag över det!
Just nu är Linus iväg och fixar lite smått med bilen som ska besiktigas snart, och jag funderar på vad jag och Vincent ska hitta på. Förresten så följde jag och Vincent med mina päron till arlanda i onsdags, för att hämta min syster som har varit i Thailand i en månad. Det var så kul att träffa henne igen och hon hade verkligen inte behövt oroa sig över att Vincent skulle glömma bort henne för han sken upp som en sol så fort han såg henne. Nu är hon iallafall där hon hör hemma igen ;) Lite tråkigt att jag hade beställt en superfin bikini från airshopen av märket panos emporio som verkligen inte passade. Överdelen var alldeles för liten och underdelen var alldeles för stor. Så nu funderar jag på vad jag ska göra med den, det är ju synd att låta en sån fin (och dyr) bikini ligga i gaderoben. Lägger jag ut den på Tradera så får jag väll aldrig igen de pengarna jag betalade för den trots att lapparna och allt sitter kvar på den. Vi får se hur det blir med den saken.
Hoppas ni får en mysig kväll allihopa, det ska vi ha!
Inte syns det väll vem utav oss som har varit i Thailand en månad? ;)
Idag däremot har varit en väldigt bra dag. Jag vaknade tidigt och såg solens strålar tränga in genom persiennerna, hörde fåglarna kvittra och fick en härlig känsla i kroppen. Jag kände direkt att den här dagen kommer bli bra, och se så rätt jag hade. Vi har varit på en härlig promenad och sen har Vincent fått gunga för första gången. Jag trodde han skulle älska det men istället stirrade han rakt ner i marken, höll ett krampaktigt tag om gungan och började gråta. Vi kan alltså konstatera att det inte var någon större hit men bara vi får träna ett par gånger så tror jag han kommer älska det sen. Efter det blev vi bjudna på grillat hemma hos Linus föräldrar och det var underbart gott!
Idag är en sån dag då jag skulle önska att Denise var här i Örebro, så vi kunde knalla upp på stan och sätta oss på någon mysig uteservering och dricka ett glas vin tänkte jag precis skriva men det går ju bort för min del men en latte vore ju inte fel det heller. Men nu är det inte lång tid kvar tills hon flyttar hem till Örebro igen, och ingen kunde vara lyckligare än jag över det!
Just nu är Linus iväg och fixar lite smått med bilen som ska besiktigas snart, och jag funderar på vad jag och Vincent ska hitta på. Förresten så följde jag och Vincent med mina päron till arlanda i onsdags, för att hämta min syster som har varit i Thailand i en månad. Det var så kul att träffa henne igen och hon hade verkligen inte behövt oroa sig över att Vincent skulle glömma bort henne för han sken upp som en sol så fort han såg henne. Nu är hon iallafall där hon hör hemma igen ;) Lite tråkigt att jag hade beställt en superfin bikini från airshopen av märket panos emporio som verkligen inte passade. Överdelen var alldeles för liten och underdelen var alldeles för stor. Så nu funderar jag på vad jag ska göra med den, det är ju synd att låta en sån fin (och dyr) bikini ligga i gaderoben. Lägger jag ut den på Tradera så får jag väll aldrig igen de pengarna jag betalade för den trots att lapparna och allt sitter kvar på den. Vi får se hur det blir med den saken.
Hoppas ni får en mysig kväll allihopa, det ska vi ha!
Inte syns det väll vem utav oss som har varit i Thailand en månad? ;)
Vecka 23 (22+0)
Din mage blir större och desto mer påverkar den din matsmältning. Vissa kvinnor kan dras med förstoppningsproblem eller halsbränna. Halsbränna kan du själv försöka lindra genom att äta många små mellanmål istället för färre rejäla måltider. Ta gärna en lätt promenad efter maten för att hjälpa matsmältningen på traven. Nu går det att känna (palpera) barnets olika delar genom bukväggen. Det kan smärta i sidan av magen, det är livmodersmuskeln som töjer sig. Smärtan bör försvinna efter vila. Nu brukar sammandragningarna (förvärkarna) bli påtagliga. De tar tag om barnet och masserar det.
Ditt barn är ca 20cm långt mellan huvud och stjärt och vikten omkring 600g. För varje dag som går ser kroppen mer proportionerlig ut. Barnet börjar se ut som en fullgången bebis, men fortfarande kan man urskilja skelett och organ genom huden.
Innerörats ben har hårdnat och då hörseln blivit skarpare kan barnet särskilja olika ljud, såväl inifrån som utanför din kropp. Tänk dig hur bullrig din kropp är. Magen bubblar, hjärtat bankar och blodet forsar. Ditt barn kommer att känna igen din röst på tonläge och rytm när det föds. Prata gärna med det så mycket du kan redan nu. Då forskning visat att barnet i magen lättare uppfattar djupa manliga röster än höga kvinnliga, är det lika viktigt att pappan pratar mycket med det ofödda barnet. Det kan mycket väl hända att du får en spark till svar och du stimulerar även nervsystemets utveckling.
Mina egna tankar:
Jag mår rätt bra faktiskt. Tycker att magen har växt mycket bara den senaste veckan och nu börjar jag känna mig ganska klumpig. Det börjar redan ta emot när jag ska böja mig ner och har jag stått för långa stunder så får jag väldigt ont i ryggen. Det känns verkligen att jag inte orkar lika mycket som jag gjorde förut. Sammandragningar har jag mest hela tiden, ibland riktigt onda och obehagliga. Den 11/4 har jag min första rutinkontroll hos barnmorskan sedan inskrivningen, då kommer jag ha gått 24 fulla veckor. Då ska vi ta prover, mäta magen, lyssna på hjärtat och allt det där andra som man gör på rutinkontrollerna. Nu är det inte heller jätte lång tid kvar tills vi får se vårat lilla hjärta på 3D/4D ultraljudet, det ser jag verkligen fram emot!
Min finaste vän
Denise Ljunggren. Du är den modigaste, ärligaste, självständigaste, starkaste och finaste människan jag känner. Det finns så mycket att säga om dig att det är
omöjligt att förklara vilken underbar vän du är bara genom ord. Du har alltid varit en stor trygghet i mitt liv, oavsett om du har bott 5 mil, 5 minuter eller som nu,
26 mil ifrån mig.
Jag ser upp till dig och det gör jag för att du är så äkta. Jag har ärligt talat aldrig i hela mitt liv stött på en person som har så många bra egenskaper som du har.
Precis som din pappa säger så har du gått din egen väg sedan du var två år gammal och började ha en egen vilja. De flesta personer formas av sin omgivning men i ditt
fall tror inte att det är någon som har format dig till den du är, förutom du själv. Du har alltid haft en stark vilja, en vilja som ingen har lyckats rubba och
det är nog det som har tagit dig så långt i livet.
Jag är så stolt över dig min finaste vän. Jag är stolt över att du vågade lämna din trygghet här hemma och flytta 26 mil för att prova på något nytt. Du flyttade till en
stad dit ryktet hade hunnit före dig (i form av skitsnack) och du visade verkligen hur fel ryktet stämde in på dig. Du tog första bästa lägenhet och pendlade
fram och tillbaka till jobbet varje dag. Du blev snabbt väldigt omtyckt av alla och du gick verkligen in i jobbet helhjärtat och allt slit gav snabbt positiva
resultat. Men du är inte mer än människa och tillslut säger kroppen ifrån. Jag märkte på dig för längesedan att orken sakta men säkert började försvinna. Någonstans
började du ställa alldeles för höga krav på dig själv, krav som är omänskliga att uppnå. Det är lite det som är grejen med dig, du låter ingen eller inget stoppa dig
inte ens din egen kropp. Men jag är glad över att du har börjat tänka på dig själv lite mer nu, stannat upp en sekund och börjat känna efter hur det verkligen känns.
Hur som helst så vill jag att du ska veta att du har gjort ett fantastiskt jobb och jag är så stolt över dig. Det här är bara en början, med din starka vilja och din
underbara personlighet kommer du kunna komma precis hur långt du vill i livet. Det är bara du som bestämmer över din framtid. Jag kommer iallafall alltid finnas här för
dig, precis som du alltid har funnits här för mig. <Denise Ljunggren. Du är den modigaste, ärligaste, självständigaste, starkaste och finaste människan jag känner. Det finns så mycket att säga om dig att det är omöjligt att förklara vilken underbar vän du är bara genom ord. Du har alltid varit en stor trygghet i mitt liv, oavsett om du har bott 5 mil, 5 minuter eller som nu, 26 mil ifrån mig.
Denise Ljunggren. Du är den modigaste, ärligaste, självständigaste, starkaste och finaste människan jag känner. Det finns så mycket att säga om dig att det är omöjligt att förklara vilken underbar vän du är bara genom ord. Du har alltid varit en stor trygghet i mitt liv, oavsett om du har bott 5 mil, 5 minuter eller som nu, 26 mil ifrån mig
Jag ser upp till dig och det gör jag för att du är så äkta. Jag har ärligt talat aldrig i hela mitt liv stött på en person som har så många bra egenskaper som du har. Precis som din pappa säger så har du gått din egen väg sedan du var två år gammal och började ha en egen vilja. De flesta personer formas av sin omgivning men i ditt fall tror inte att det är någon som har format dig till den du är, förutom du själv. Du har alltid haft en stark vilja, en vilja som ingen har lyckats rubba och det är nog det som har tagit dig så långt i livet.
Jag är så stolt över dig min finaste vän. Jag är stolt över att du vågade lämna din trygghet här hemma och flytta 26 mil för att prova på något nytt. Du flyttade till en stad dit ryktet hade hunnit före dig (i form av skitsnack) och du visade verkligen hur fel ryktet stämde in på dig. Du tog första bästa lägenhet och pendlade fram och tillbaka till jobbet varje dag. Du blev snabbt väldigt omtyckt av alla och du gick verkligen in i jobbet helhjärtat och allt slit gav snabbt positiva resultat. Men du är inte mer än människa och tillslut säger kroppen ifrån. Jag märkte på dig för ett tag sedan att orken sakta men säkert började försvinna. Någonstans började du ställa alldeles för höga krav på dig själv, krav som är omänskliga att uppnå. Det är lite det som är grejen med dig, du låter ingen eller inget stoppa dig inte ens din egen kropp. Men jag är glad över att du har börjat tänka på dig själv lite mer nu, stannat upp en sekund och börjat känna efter hur det verkligen känns. Hur som helst så vill jag att du ska veta att du har gjort ett fantastiskt jobb och jag är så stolt över dig. Det här är bara en början, med din starka vilja och din underbara personlighet kommer du kunna komma precis hur långt du vill i livet. Det är bara du som bestämmer över din framtid. Jag kommer iallafall alltid finnas här för dig, vilken väg du än väljer att ta. ♥
Vart tog våren vägen?
I skrivande stund sitter jag nerslagen i soffan, nyduschad, fräsch och alldeles varm i kroppen. Jag blickar ut och ser små små snöflingor som yr på backen. Den där varma känslan jag hade i kroppen efter duschen försvinner och jag tänker, ska det aldrig få bli vår på riktigt? Just nu känns det inte så iallafall. Så fort man får minsta lilla vårkänsla i kroppen så försvinner den illa kvickt när ännu ett snöfall uppenbarar sig. Nu har det snöat ända sedan i början av November månad, kan det inte ta slut nu? Jag är så trött på vintern och kylan. Tur att man har härliga bilder att kolla tillbaka på dagar som denna. Det räcker att titta på den här bilden så blir man alldeles varm i kroppen.
Icandy pear
Här har ni Vincents nya vagn, kan användas både som enkelvagn och senare som syskonvagn när det är dags för det. Den är helt underbar att köra och fast att man sätter på båda delarna så är den ändå lättare än våran gamla vagn.
potträning
Nu har vi börjat introducera Vincent för pottan lite smått. Jag är inte så hajj på det där så jag tänkte läsa på lite mer om hur man gör exakt men imorse när vi vaknade fick han iallafall sätta sig på pottan och där satt han ett bra tag tills han började tröttna. Även fast han inte gjorde någonting tog vi bort honom från pottan när han började protestera för jag tror inte det är bra att gå så hårt fram i början. Pottan ska inte förknippas med något tråkigt utan han ska tycka det är kul.
21 fulla veckor
Imorgon har det redan gått 21 fulla veckor! Jag är alltså redan inne i vecka 22 och snart påbörjar jag vecka 23. Jag kan inte förså vart tiden har tagit vägen? När jag väntade Vincent kändes varje vecka som en evighet, jag bara väntade och väntade. Den här gången har jag inte riktigt tid att räkna veckor, jag har så fullt upp med Vincent och allt annat runt omkring så jag antar att det är därför jag upplever att tiden går mycket fortare den här gången. Ibland får jag nästan lite dåligt samvete över att jag inte hinner vänta och längta på samma sätt den här gången. Jag skulle vilja pausa och stanna upp ett tag. Jag tänker knappt på att jag är gravid, det är de där små sparkarna som påminner mig om att det faktiskt finns en liten bebis därinne.
Vecka 21 (20+1)
Vissa kvinnor får halsbränna vid det här stadiet. Det kan kännas som en brännande känsla i bröstet och du kan även få sura uppstötningar. Blir det extra besvärligt kan din läkare skriva ut medicin. Kanske kan du svettas ovanligt mycket och det beror helt enkelt på de extra kilon som du nu bär runt på. Omkring denna vecka känner du livmodern strax under naveln.
Ditt barn är ca 16cm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 420g. Det kan röra sig fritt i fostervätskan och kan sparka både långt upp i magen och ända nere vid blygdbenet.
Nu är matsmältningsapparaten tillräckligt utvecklad för att kunna tillgodogöra sig vatten ur det fostervatten som barnet sväljer. I början av graviditeten är det moderkakan som producerar fostervatten men när njurarna fungerar ungefär i fjärde månaden, tar de över produktionen. Njurarna tar även hand om en del avfallsprodukter i barnets blod och tillverkar urin av dem. Men det finns inte mycket urin i fostervattnet utan det mesta av avfallsprodukterna som bildas, transporteras bort via moderkakan och ut i ditt blodomlopp. Det är dina egna njurar som tar hand om det mesta av renandet efter barnet.
Sinnesorganen som barnet ska använda för att lära känna världen utvecklas nu raskt. Smaklökarna på tungan är färdiga. Hjärnans och nervtrådarnas utveckling har kommit så långt att barnet ska ha fått känsel. Vid ett ultraljud skulle du nu kunna fånga en bild, där barnet suger på tummen eller smeker sitt ansikte.
Mina egna tankar
Jag börjar känna mig klumpig som attan nu! Och då är jag väl medveten om att det här bara är början, magen är ju inte särksilt stor än om man tänker på hur stor den kommer att bli. Jag mår väldigt bra i graviditeten förutom yrseln som jag tidigare har nämnt, antar att det beror på mitt låga järnvärde så från och med imorgon ska jag öka dosen. Sammandragningar har jag flera gånger om dagen och när jag tog upp det med min barnmorska blev hon lite oroad för det började ju redan i vecka 16 och till och med nu är det tydligen lite väl tidigt att ha så mycket sammandragningar. Hon skickade med mig ett urinprov som jag ska lämna in imorgon och om hon upptäcker minsta lilla bakterie ska jag få en kur med antibiotika. Skönt att hon tar det på allvar! Jag har samma barnmorska som jag hade när Vincent låg i magen och hon är såååå gullig, kunde inte fått någon bättre.
Ditt barn är ca 16cm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 420g. Det kan röra sig fritt i fostervätskan och kan sparka både långt upp i magen och ända nere vid blygdbenet.
Nu är matsmältningsapparaten tillräckligt utvecklad för att kunna tillgodogöra sig vatten ur det fostervatten som barnet sväljer. I början av graviditeten är det moderkakan som producerar fostervatten men när njurarna fungerar ungefär i fjärde månaden, tar de över produktionen. Njurarna tar även hand om en del avfallsprodukter i barnets blod och tillverkar urin av dem. Men det finns inte mycket urin i fostervattnet utan det mesta av avfallsprodukterna som bildas, transporteras bort via moderkakan och ut i ditt blodomlopp. Det är dina egna njurar som tar hand om det mesta av renandet efter barnet.
Sinnesorganen som barnet ska använda för att lära känna världen utvecklas nu raskt. Smaklökarna på tungan är färdiga. Hjärnans och nervtrådarnas utveckling har kommit så långt att barnet ska ha fått känsel. Vid ett ultraljud skulle du nu kunna fånga en bild, där barnet suger på tummen eller smeker sitt ansikte.
Mina egna tankar
Jag börjar känna mig klumpig som attan nu! Och då är jag väl medveten om att det här bara är början, magen är ju inte särksilt stor än om man tänker på hur stor den kommer att bli. Jag mår väldigt bra i graviditeten förutom yrseln som jag tidigare har nämnt, antar att det beror på mitt låga järnvärde så från och med imorgon ska jag öka dosen. Sammandragningar har jag flera gånger om dagen och när jag tog upp det med min barnmorska blev hon lite oroad för det började ju redan i vecka 16 och till och med nu är det tydligen lite väl tidigt att ha så mycket sammandragningar. Hon skickade med mig ett urinprov som jag ska lämna in imorgon och om hon upptäcker minsta lilla bakterie ska jag få en kur med antibiotika. Skönt att hon tar det på allvar! Jag har samma barnmorska som jag hade när Vincent låg i magen och hon är såååå gullig, kunde inte fått någon bättre.
skitmorgon
(Känsliga läsare rekommenderas att sluta läsa här) Imorse vaknade jag av att det stank Vincentbajs. Eftersom jag inte står ut med doften hoppade jag snabbt upp ur sängen och tog med mig Vincent till badrummet för att byta blöjan. När jag skulle öppna blöjan ser jag hur det har runnit ur bajs på sidorna och hur varenda liten centimeter av blöjan var täckt med bajs. Sen kollar jag ner på mitt vita linne och ser att även jag är täckt av bajs. Så det var bara att skicka in ungen i duschen och tvätta honom riktigt ordentligt. Sen skulle jag skicka tillbaka honom till Linus som fortfarande låg i sängen så att jag själv skulle kunna duscha av mig och då ser jag att även sängen är full med bajs!!! en riktigt skitmorgon med andra ord.
Idag hade jag även tänkt kontakta min barnmorska eftersom jag har känt mig så fruktansvärt yr och svimfärdig de senaste två veckorna. Vill att hon ska kolla upp så att alla värden är bra och så, men självklart får jag inte tag på henne som vanligt. Så jag ringde till en annan barnmorska och fick prata med henne och hon skulle be min barnmorska ringa upp mig under dagen, inte ett dugg omständigt nejdå. De där konstiga utslagen som jag har visat bild på i bloggen kommer och går hela tiden så det tänkte jag även ta upp eftersom jag har hört att det kan vara kopplat till graviditeten. Så vi får väll se om jag får tid för något besök under dagen. Jag hoppas verkligen det för jag har många frågor jag skulle vilja ha svar på. Hoppas ni får en fin dag, vädret ser underbart ut!
Idag hade jag även tänkt kontakta min barnmorska eftersom jag har känt mig så fruktansvärt yr och svimfärdig de senaste två veckorna. Vill att hon ska kolla upp så att alla värden är bra och så, men självklart får jag inte tag på henne som vanligt. Så jag ringde till en annan barnmorska och fick prata med henne och hon skulle be min barnmorska ringa upp mig under dagen, inte ett dugg omständigt nejdå. De där konstiga utslagen som jag har visat bild på i bloggen kommer och går hela tiden så det tänkte jag även ta upp eftersom jag har hört att det kan vara kopplat till graviditeten. Så vi får väll se om jag får tid för något besök under dagen. Jag hoppas verkligen det för jag har många frågor jag skulle vilja ha svar på. Hoppas ni får en fin dag, vädret ser underbart ut!
laxå
Igår em/kväll packade vi med oss det nödvändigaste och åke till Laxå. Vi hade nämligen blivit lovade att få kika förbi min brors flickvän (vars familj är hunduppfödare) och titta på den nya kullen valpar. Guuuuud så söta dom var alltså! Även fast jag var lite rädd för dom så kunde jag inte låta bli att slås av tanken på hur man kunde få med sig en hem utan att det skulle märkas ;) Efter det lämnade vi av Johan hemma hos honom och åkte vidare hem till min familj och här har vi tillbringat natten.
Imorse hörde jag att Vincent började gny redan klockan 7. Som tur var så hade min bror också hört det och var inte sen att ta upp honom. Sen väckte han mig klockan 9 och sa att han hade gett Vincent lite youghurt och frågade om det var okej att ta med honom ut på en promenad eftersom han ändå skulle ut med Tindra (hunden). Vilken bra idé tänkte jag, då kan jag och Linus sova ännu längre. Vi hade dock inte riktigt tänkt till vad gällde packningen av Vincents kläder igår så vi hade glömt både tjocktröja och vantar men det löste sig ändå. Vi fick bara lov att vara lite kreativa och ta på honom allt vi hade samt linda in honom i massa filtar. Tillslut såg han ut att ha det riktigt skönt i vagnen faktiskt. Sedan ringde Tobbe mig för en stund sedan och frågade om det var okej att han gick till farmor och hälsade på med Vincent så där är de nu. Klockan 12 åker jag och Linus också dit och äter lunch så tills dess är jag helt fri att göra vad jag vill. Jag ska nog faktiskt gå och krypa ner i den varma sängen brevid Linus och vila en stund till. När man är barnfri får man helt enkelt lov att passa på. Vilken tur att man har en sån gullig bror som tänker på dom stackars trötta föräldrarna ;)
Jag har förresten fått en fråga om hur många syskon jag har. Jag har tre syskon varav två bröder som är lika gamla som jag och en syster som är 2 år äldre. Jag kanske har glömt nämna den lilla detalj att jag är trilling?
Ena brorsan, Johan
Andra brorsan, Tobbe
Min syster, Lina
Imorse hörde jag att Vincent började gny redan klockan 7. Som tur var så hade min bror också hört det och var inte sen att ta upp honom. Sen väckte han mig klockan 9 och sa att han hade gett Vincent lite youghurt och frågade om det var okej att ta med honom ut på en promenad eftersom han ändå skulle ut med Tindra (hunden). Vilken bra idé tänkte jag, då kan jag och Linus sova ännu längre. Vi hade dock inte riktigt tänkt till vad gällde packningen av Vincents kläder igår så vi hade glömt både tjocktröja och vantar men det löste sig ändå. Vi fick bara lov att vara lite kreativa och ta på honom allt vi hade samt linda in honom i massa filtar. Tillslut såg han ut att ha det riktigt skönt i vagnen faktiskt. Sedan ringde Tobbe mig för en stund sedan och frågade om det var okej att han gick till farmor och hälsade på med Vincent så där är de nu. Klockan 12 åker jag och Linus också dit och äter lunch så tills dess är jag helt fri att göra vad jag vill. Jag ska nog faktiskt gå och krypa ner i den varma sängen brevid Linus och vila en stund till. När man är barnfri får man helt enkelt lov att passa på. Vilken tur att man har en sån gullig bror som tänker på dom stackars trötta föräldrarna ;)
Jag har förresten fått en fråga om hur många syskon jag har. Jag har tre syskon varav två bröder som är lika gamla som jag och en syster som är 2 år äldre. Jag kanske har glömt nämna den lilla detalj att jag är trilling?
Ena brorsan, Johan
Andra brorsan, Tobbe
Min syster, Lina
pannkakor med nutella och banan
Dagens lunch, pannkakor med nutella och banan! Farligt gott och åh så hälsosamt ;)
bikini
Den här bikinin kommer få pryda min kropp i sommar. Fast jag ska nog inte förvänta mig att den sitter lika snyggt på mig som kommer vara höggravid ha ha. Nu har jag förstorat upp bilden rätt mycket vilket gjorde den väldigt suddig men ni ser nog på ett ungefär hur den ser ut iallafall.
irriterande
Anonym: blir besviken när du inte uppdaterar dagligen, tråkigt
Den kommentaren gjorde mig irriterad. Vem är du att bestämma hur ofta jag ska uppdatera min blogg? Jag uppdaterar när jag vill och känner för det. Jag gissar på att du inte har några egna barn för hade du haft det hade du kanske förstått hur krävande en ettåring kan vara. Vincent är prio 1 för mig! Han är inne i en period nu när han utvecklas väldigt mycket varje dag och eftersom jag inte vill missa en enda sak i hans utveckling sitter jag inte så ofta vid datorn. När jag väl får den tiden på kvällarna när han har somnat så glömmer jag ofta bort att uppdatera bloggen, tyvärr. Jag har inte bara ett barn att ta hand om utan ett hem som ska skötas och på det är jag också gravid och därmed väldigt trött. Den här bloggen är helt kravlös för mig och jag skriver som sagt när jag känner för det, om du inte gillar det så kan du sluta läsa.
Den kommentaren gjorde mig irriterad. Vem är du att bestämma hur ofta jag ska uppdatera min blogg? Jag uppdaterar när jag vill och känner för det. Jag gissar på att du inte har några egna barn för hade du haft det hade du kanske förstått hur krävande en ettåring kan vara. Vincent är prio 1 för mig! Han är inne i en period nu när han utvecklas väldigt mycket varje dag och eftersom jag inte vill missa en enda sak i hans utveckling sitter jag inte så ofta vid datorn. När jag väl får den tiden på kvällarna när han har somnat så glömmer jag ofta bort att uppdatera bloggen, tyvärr. Jag har inte bara ett barn att ta hand om utan ett hem som ska skötas och på det är jag också gravid och därmed väldigt trött. Den här bloggen är helt kravlös för mig och jag skriver som sagt när jag känner för det, om du inte gillar det så kan du sluta läsa.
frågor och svar
Har en liten fråga, går Vincent på förskola eller har ni planer på att sätta honom på en?
Vi har ansökt om förskoleplats från och med September månad. Tanken är att han ska få gå där 15 timmar i veckan.
Jag också... ska ni köpa en ny vagn eller ska nr 2 ärva från Vincent?
Självklart ska vi köpa en ny vagn. Eftersom Vincent fortfarande kommer vara så pass liten när nästa barn föds kommer bli tvugna att ha en syskonvagn. Vi har verkligen fastnat för en babyjogger city select så en sån får det antagligen bli.
Har också en fråga, har Vincent fått båda era efternamn eller bara det ena? :)
Vi har ansökt om förskoleplats från och med September månad. Tanken är att han ska få gå där 15 timmar i veckan.
Jag också... ska ni köpa en ny vagn eller ska nr 2 ärva från Vincent?
Självklart ska vi köpa en ny vagn. Eftersom Vincent fortfarande kommer vara så pass liten när nästa barn föds kommer bli tvugna att ha en syskonvagn. Vi har verkligen fastnat för en babyjogger city select så en sån får det antagligen bli.
Har också en fråga, har Vincent fått båda era efternamn eller bara det ena? :)
Vincent har fått bådas efternamn, hans fullständiga namn är Karl Vincent Lindberg/Bryndahl. (Karl har han fått efter Linus)
Vecka 20 (19+0)
Du har en snabbare ämnesomsättning och en ökad blodmängd i kroppen, det kan ha en positiv inverkan på ditt hår och dina naglar. Hos vissa gravida kvinnor kan de höga östrogenhalterna ibland påverka huden i ansiktet. Fenomenet kallas kloasma och uppträder hos ljushyade som mörka fläckar och mörkhyade som ljusa. När hormonhalterna sjunker bleknar oftast fläckarna. Om du solar kan fläckarna i ansiktet förstärkas. Använd ett bra solskydd.
Det kan snart vara aktuellt med järntillskott, de allra flesta gravida kvinnor behöver järntillskott från och med den 20:e graviditetsveckan.
|
Barnet är 13-15cm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 280g. Det börjar nu få anlag till de permanenta tänderna under de redan klara mjölktänderna. Talg från barnets talgkörtlar blandar sig med hudceller och bildar fosterfett/vernix. Fosterfettet skapar en vattentät barriär som hindrar barnets hud från att bli uppblött i fostervattnet. Nerverna i barnets kropp täcks med myelin, ett fett ämne som isolerar och möjliggör det snabba, friktionsfria utbyte av information som krävs för att en människa ska kunna koordinera och balansera sina rörelser harmoniskt. I tarmkanalen börjar magsafter produceras, de hjälper till att absorbera fostervatten och föra det vidare till njurarna. Där filtreras och renas det för att sedan utsöndras igen till fostervatten. |
|
||
frågor och svar
Har fått lite frågor angående bebisen i magen som jag tänkte svara på.
1. Nej vi har inte tagit reda om det är en flicka eller en pojke i magen eftersom vi vill ha det som en överraskning den här gången. Ändrar vi oss kan vi alltid ta reda på det den 30 april då det är dags för ultraljudet i Stockholm. Jag måste säga att vi såklart är väldigt nyfikna på att veta vad det är men jag resonerar såhär att har man klarat av att vara ovetandes första halvan av graviditeten, varför skulle man inte klara av andra halvan? Vi tog reda på könet med Vincent och efteråt kändes det lite som att man hade "öppnat paketet i förskott" om man nu får uttrycka sig så. Nu vill vi alltså testa på hur det är att inte veta förrens dagen D.
2. Vi har en del namnförslag men det är inget jag kommer avslöja här. När vi väntade Vincent var det så självklart att han skulle heta just Vincent. Den här gången har vi diskuterat lite namn som vi har på lager och sen får vi helt enkelt se vad som passar bäst när bebisen kommer ut.
En fin bild från när Vincent låg i magen
1. Nej vi har inte tagit reda om det är en flicka eller en pojke i magen eftersom vi vill ha det som en överraskning den här gången. Ändrar vi oss kan vi alltid ta reda på det den 30 april då det är dags för ultraljudet i Stockholm. Jag måste säga att vi såklart är väldigt nyfikna på att veta vad det är men jag resonerar såhär att har man klarat av att vara ovetandes första halvan av graviditeten, varför skulle man inte klara av andra halvan? Vi tog reda på könet med Vincent och efteråt kändes det lite som att man hade "öppnat paketet i förskott" om man nu får uttrycka sig så. Nu vill vi alltså testa på hur det är att inte veta förrens dagen D.
2. Vi har en del namnförslag men det är inget jag kommer avslöja här. När vi väntade Vincent var det så självklart att han skulle heta just Vincent. Den här gången har vi diskuterat lite namn som vi har på lager och sen får vi helt enkelt se vad som passar bäst när bebisen kommer ut.
En fin bild från när Vincent låg i magen
På jäsning i soffan, precis som det ska va!
♥
Våran skatt. Allt såg helt perfekt ut, beräknad ankomst blev ändrat till den 2 augusti. Fick dock inte så bra bilder eftersom busungen envisades med att ha handen framför ansiktet hela tiden.
fredag
Oj vad dålig jag är på det här med att uppdatera bloggen dagligen. Egentligen är det ju inte så svårt att knåpa ihop ett inlägg om dagen men när jag väl sitter framför datorn har jag så mycket annat för mig så jag glömmer helt enkelt bort bloggen.
Förmiddagen spenderades tillsammans med Linda och Elvira på stan och vi hade det jätte mysigt, jag insåg verkligen hur mycket jag har saknat att umgås med er. Efter det kom Linus och Simon och hämtade upp mig och Vincent, självklart hade de köpt med sig hämtmat och eftersom jag inte hade ätit någon lunch var jag så illa tvungen att köpa med mig mat från Mcdonalds ;) Fy på mig, det var inte många dagar sedan jag satt och predikade för Linus och Lina att nu ska jag minsann börja äta lite mer hälsosamt och skippa godiset iallafall på vardagarna. Men eftersom jag inte har mycket till självdiciplin håller oftast inte de löftena mer än någon dag. Men för bebisens skull och lite för min egen ska jag från och med på måndag verkligen försöka tänka på vad jag stoppar i munnen. Inte pga att jag är rädd för att gå upp i vikt för det kommer jag ändå göra i och med graviditeten men för att jag känner att jag inte mår bra av alla onyttigheter jag stoppar i mig dagligen.
Imorse vaknade jag av att det "högg" till i magen och nästan direkt efter kände jag hur illamåendet kom bara sådär pang bom, det fanns ingen tid till att springa till toaletten så det var bara att hänga sig över sängkanten och uträtta mina behov. Vincent kollade på mig som om jag vore knäpp, han undrade väll vad fasen jag höll på med. Jag har knappt mått illa någonting de senaste 2 veckorna så jag trodde det började försvinna men man kan verkligen aldrig vara säker på det för när jag minst anar det så kommer det tillbaka.
Imorgon bär det av mot Göteborg, där ska vi spendera natten på hotell. Vi hade inte tänkt göra något speciellt utan ville mest passa på att hitta på något tillsammans hela familjen så det blir väll att kika runt i lite affärer och bara ha det väldigt mysigt tillsammans. På måndag är det även dags för rutin ultraljudet så nu har vi några riktigt mysiga dagar att se fram emot!
Förmiddagen spenderades tillsammans med Linda och Elvira på stan och vi hade det jätte mysigt, jag insåg verkligen hur mycket jag har saknat att umgås med er. Efter det kom Linus och Simon och hämtade upp mig och Vincent, självklart hade de köpt med sig hämtmat och eftersom jag inte hade ätit någon lunch var jag så illa tvungen att köpa med mig mat från Mcdonalds ;) Fy på mig, det var inte många dagar sedan jag satt och predikade för Linus och Lina att nu ska jag minsann börja äta lite mer hälsosamt och skippa godiset iallafall på vardagarna. Men eftersom jag inte har mycket till självdiciplin håller oftast inte de löftena mer än någon dag. Men för bebisens skull och lite för min egen ska jag från och med på måndag verkligen försöka tänka på vad jag stoppar i munnen. Inte pga att jag är rädd för att gå upp i vikt för det kommer jag ändå göra i och med graviditeten men för att jag känner att jag inte mår bra av alla onyttigheter jag stoppar i mig dagligen.
Imorse vaknade jag av att det "högg" till i magen och nästan direkt efter kände jag hur illamåendet kom bara sådär pang bom, det fanns ingen tid till att springa till toaletten så det var bara att hänga sig över sängkanten och uträtta mina behov. Vincent kollade på mig som om jag vore knäpp, han undrade väll vad fasen jag höll på med. Jag har knappt mått illa någonting de senaste 2 veckorna så jag trodde det började försvinna men man kan verkligen aldrig vara säker på det för när jag minst anar det så kommer det tillbaka.
Imorgon bär det av mot Göteborg, där ska vi spendera natten på hotell. Vi hade inte tänkt göra något speciellt utan ville mest passa på att hitta på något tillsammans hela familjen så det blir väll att kika runt i lite affärer och bara ha det väldigt mysigt tillsammans. På måndag är det även dags för rutin ultraljudet så nu har vi några riktigt mysiga dagar att se fram emot!
sötnos
Linus är ju bara för söt ibland när han anstränger sig lite ;) Nedå han är alltid söt men ibland kommer han med små kärleksförklaringar som värmer hjärtat lite extra. Som nyss när jag satt i soffan kom han och sa: Jag har ens sak till dig, så räcker han fram handen och där ligger ett chips format som ett hjärta. ♥
stööökigt
Usch, jag mår så dåligt. Känner att jag börjar bli sjuk. Huvudet känns tungt och jag har världens huvudvärk, och jag som annars knappt aldrig brukar frysa går runt och huttrar här hemma och tycker det är jätte kallt. Ska nog hoppa in i en varm dusch snart för att värma mig lite. Ikväll är vi inte särskilt sugna på att ställa oss och laga någon mat så Linus har precis varit iväg och handlat frallor och lite gott pålägg, till det blir det youghurt och en kopp varmt te. Ibland får man helt enkelt lov att vara lat.
På tal om något helt annat ska ni få se hur det såg ut på vårat badrum efter att vi glömt dörren öppen och en viss liten herre hade smygit sig in där och vandaliserat. Herregud säger jag bara, innan jag fick barn var jag riktigt pedantisk och då menar jag verkligen pedantisk. Jag strök till och med underkläder och sängkläder! Men nu tänjs gränserna för vad som är stökigt hela tiden. Nu har man inte riktigt tid att vara petig, plocka undan får man göra när Vincent har gått och lagt sig för natten och stryka underkläder och sängkläder finns inte ens på kartan.
På tal om något helt annat ska ni få se hur det såg ut på vårat badrum efter att vi glömt dörren öppen och en viss liten herre hade smygit sig in där och vandaliserat. Herregud säger jag bara, innan jag fick barn var jag riktigt pedantisk och då menar jag verkligen pedantisk. Jag strök till och med underkläder och sängkläder! Men nu tänjs gränserna för vad som är stökigt hela tiden. Nu har man inte riktigt tid att vara petig, plocka undan får man göra när Vincent har gått och lagt sig för natten och stryka underkläder och sängkläder finns inte ens på kartan.
Shopping i Vingåker
Vi fick allt med oss lite grejer hem ifrån Vingåker idag.
Till Vincent blev det två par chinos från Polarn och Pyret, och en skaljacka också den från Polarn och Pyret.
Till mig blev det en enkel svart kofta med söta detaljer från märket Soaked in luxury och ett par skor från scorett
Till Linus blev det två jackor, den ena från Henri Lloyd och en annan från Gant. Hans kläder håller jag dock utanför bloggen ;)
Till Vincent blev det två par chinos från Polarn och Pyret, och en skaljacka också den från Polarn och Pyret.
Till mig blev det en enkel svart kofta med söta detaljer från märket Soaked in luxury och ett par skor från scorett
Till Linus blev det två jackor, den ena från Henri Lloyd och en annan från Gant. Hans kläder håller jag dock utanför bloggen ;)
dagens
Nu drar vi mot vingåkers outlet, här ser ni hur magen ser ut med kläder på. (bortse gärna från våran superskitiga spegel)
Torsdag
Idag fick jag sovmorgon, så skönt och så välbehövligt känner jag! Nu ska jag fixa iordning mig för idag tänkte vi ta en tripp till vingåker för att se vad outleten har att erbjuda.
Det var någon som frågade hur många barn vi vill ha totalt. Jag har alltid sagt (innan jag träffade Linus) att jag bara vill ha ett barn men sen Vincent kom har det varit en självklarhet att han ska få et syskon. Som vi känner nu vill vi bara ha två barn, möjligtvis att vi skulle kunna tänka oss en tredje när vi är runt 28-30 men jag kan tänka mig att då kanske det känns som att vi är "klara" med småbarns tiden och inte alls vill ha en till liten. Det är så svårt att svara på nu men jag skulle säga två max tre men den tredje om mååånga år. Så här blir ingen familjen annorlunda inte ;) Jag kanske bör tillägga att jag är väldigt glad över att jag har blivit välsignad med två mirakel, det där med barn är verkligen ingenting man ska ta förgivet.
Det var någon som frågade hur många barn vi vill ha totalt. Jag har alltid sagt (innan jag träffade Linus) att jag bara vill ha ett barn men sen Vincent kom har det varit en självklarhet att han ska få et syskon. Som vi känner nu vill vi bara ha två barn, möjligtvis att vi skulle kunna tänka oss en tredje när vi är runt 28-30 men jag kan tänka mig att då kanske det känns som att vi är "klara" med småbarns tiden och inte alls vill ha en till liten. Det är så svårt att svara på nu men jag skulle säga två max tre men den tredje om mååånga år. Så här blir ingen familjen annorlunda inte ;) Jag kanske bör tillägga att jag är väldigt glad över att jag har blivit välsignad med två mirakel, det där med barn är verkligen ingenting man ska ta förgivet.
Vecka 18 (17+4)
Om det är din första graviditet kan det vara bra att veta att det inte är magen som kurrar utan barnet som rör sig. Nu kan du vara riktigt säker på att det finns en baby där inne. Vid det här laget är du förmodligen lika pigg som innan graviditeten och det är möjligt att sexlusten ökar. Höga östrogenhalter i din kropp får blodmängden i bäcken- området att öka. Detta bidrar till att du oftare och snabbare än vanligt blir sexuellt upphetsad. Varsamma samlag under graviditeten är helt riskfritt, men kontakta din MVC om du är orolig.
Det 16 veckor gamla barnet är nu 12,5-14cm långt mellan huvud och stjärt och vikten ca 200g. En enormt aktiv period börjar med rejäla träningspass. Han eller hon vrider och vänder på sig, sparkar och slår. Små luftbubblor som kallas alveoler eller lungblåsor bildas nu i lungorna. Fingrar och tår ser alltmer färdiga ut, och de virvlar och ränder som utgör barnets unika fingeravtryck börjar framträda. Nu ligger ögonen i rätt läge och i tarmen har barnets första avföring samlats - barnbeck. Om det skall bli en pojke så bildas prostatan nu.
Ofta görs en ultraljudsundersökning i vecka 16-19, det görs dock inte alltid för de som gör NUPP-test i vecka 13.
Mina egna tankar
Mycket har hänt sedan jag uppdaterade sist och jag känner numer tydliga små sparkar som blir hårdare för varje dag. När bebisen sätter igång ordentligt kan man se de små sparkarna utanpå magen och även känna dom, oerhört mysigt. Jag har nog glömt att berätta att sen dag 1 av den här graviditeten har jag varit totalt igentäppt i näsan. I början trodde jag att det berodde på att jag började bli förkyld men det har hängt i sedan dess så jag är bara en av de som har oturen att drabbas av graviditets täppa från start. När jag var gravid med Vincent drabbades jag också av nästäppa men det var inte förrens i typ 7 månaden. Jag har alltså snart varit beroende av nässpray i snart 5 månader fast man högst ska använda det 10 dagar i följd, inte bra alls men vad gör man. Jag är fortfarande så oerhört trött, jag är så trött så att jag ibland känner att jag bara måste gå och vila ett par timmar redan på eftermiddagen och sen somnar jag ändå framför tvn runt 8 på kvällen. Ska jag klara av att hålla mig vaken under en hel film får jag absolut inte lägga mig ner i soffan och några koppar kaffe innan filmen är ett måste. Funderar på om det har med mitt låga järnvärde att göra men jag äter ju järntabletter så man tycker ju att det borde ha stigit. Illamåendet smyger sig fortfarande på ibland, tyvärr. Jag är helt galen i citroner, jag kan sitta och äta ett helt nät med citroner som om det vore apelsiner jag åt. Springer upp minst 2 gånger om natten för toalett besök men det är bara att jag vänjer mig för jag vet av tidigare erfarenhet att det bara kommer bli värre med tiden.
(från gravid.se)
HA HA
Efter några dagar i Laxå tillsammans med min lilla familj åkte de idag tillbaka hem till Örebro. Jag stannar i Laxå över natten för att ladda batterierna lite så kvällen har bestått av lördagsmys tillsammans med min underbara syster. Sitter nu och kollar igenom lite gamla bilder på hennes dator och skrattar högt för mig själv, har jag verkligen sett ut såhär? Jag skämms... vilken jäkla fjortis jag har varit alltså. Nu såhär i efterhand kan jag verkligen förstå varför mamma och pappa var på mig så mycket om sminket, att dom inte skickade mig på en makeup kurs ;) Det är nästan så att jag tvekar på om jag ska dela med mig av ett par bilder här eller inte men jag bjuder på det, ni får skratta åt mig. Sparar dock dom värsta för mig själv haha.
Den översta bilden är dock inte så gammal men lika katastrofal för det. 
irriterad
Jag vet inte om det är på grund av alla hormoner som far runt i min kropp just nu men jag blir så lätt irriterad. Jag har precis läst igenom en tråd på familjeliv som handlar om ett par som är i 30 års åldern som har hamnat i en föräldragrupp där resterande par är i 20 års åldern. Paret har ännu inte träffat resterande av gruppen utan bara sett en lista med deras personnummer men nu vill dom iallafall byta grupp eftersom dom anser att dom inte kommer ha någonting gemesamt med dessa människor. Jag dömer dom inte på något sätt, givetvis förstår jag att man är på olika nivåer i livet som 20 respektive 30 år. Även om jag inte tror att man enbart kan döma folk efter deras ålder, det finns 30 åringar som är omogna för sin ålder och det finns 20 åringar som är mogna för sin ålder. Jag tror faktiskt att alla kan lära sig något av varandra oavsett ålder. Självklart ska de byta grupp om det inte känns bra men det som irriterar mig är att dom inte ens har gett dom andra personerna en ärlig chans, paret dömer dom efter att ha sett deras personnummer på en papperslapp. Det som stör mig ännu mera är vissa svar de har fått i sin tråd, det var någon som hade skrivit "Självklart ska ni byta grupp, det är väll ingen 30 åring som har någon lust att umgås med ett gäng okunniga barn som har skaffat barn för att slippa plugga vidare/jobba". Hur okunnig är inte den personen som vräker ur sig en sån kommentar då? Är inte meningen med en föräldragrupp att man ska förbereda sig inför förlossningen och det kommande livet som förälder? För i slutändan så sitter ju alla i samma sits, alla ska bli föräldrar oavsett deras ålder.
väldigt passande bild till ämnet känner jag ;)
väldigt passande bild till ämnet känner jag ;)
onda sammandragningar redan?
Tidigt imorse vaknade jag av att magen var helt stenhård och att jag hade massa onda sammandragningar. Det onda kan jag likna med svagare värkar för precis så kändes det. Magen blev stenhård och då kom en värk sen släppte det en stund och sen kom det igen. Så höll det på kanske 10 gånger sen låg jag kvar i sängen en stund och slappnade av och när sammandragningarna hade hållt sig borta ett tag gick jag upp för att dricka vatten. När jag gick och la mig igen så somnade jag om och har inte känt något mer sen dess. Men jag kan ändå inte släppa det som hände imorse, onda sammandragningar vet jag att man inte ska ha såhär tidigt, ska man ens ha vanliga sammandragningar? Jag tog kort på hur magen såg ut under en sammandragning och hur den såg ut när den "slappnade av" så ska ni få se.
Normal
Sammandragning
Normal
Sammandragning
Vecka 16
Nu är det i många landsting dags för återbesök på mödravårdscentralen. På en del ställen gör man nu en ultraljudsundersökning den här gången. I så fall kan du se konturerna av barnets huvud och kropp.
Din midja börjar försvinna, och ett tips för att behålla de vanliga kläderna några veckor extra är att trä genom ett gummiband som extra ögla i knapphålet och sedan knäppa gummibandet runt knappen!
Ditt barn är 108-116mm långt mellan huvud och stjärt och väger ca 100g. Nu är barnets armar och ben färdigbildade och lederna fungerar. Skelettet hårdnar i och med att benen förkalkas och denna process kallas ossifikation. Barnet kan nu koordinera sina rörelser då nervsystemet fungerar och musklerna svarar på hjärnans signaler. Det är fullt med aktivitet i livmodern, fostret rullar runt, sparkar och gör volter. Ännu kan det vara svårt att känna rörelser då fostervattnet fungerar som en ljud- och rörelsedämpare. Omföderskor kan känna ett litet fladder runt denna vecka. Är det ditt första barn så dröjer det oftast några veckor till innan du känner att det sparkar.
Det går nu att avgöra barnets kön med hjälp av ultraljud.
Mina egna tankar
Om bara ett par dagar går jag in i vecka 17 och tiden går som sagt alldeles för fort. Nu har jag fått tid för rutin ultraljud den 7/3 och då kommer jag vara i vecka 20. Hade väll hoppats på att få göra det redan i vecka 18 men mindre än en månad ska jag väll klara av att vänta. Hyn börjar sakta men säkert återgå till sitt normala så det känns skönt. Kanske kan det bero på mitt mary kay kit med hudvårdsprodukter jag köpte utav Jennifer, vem vet.. Illamåendet kommer och går precis som mitt humör. Jag har även börjat känna av "sparkar". Kan inte riktigt kalla det sparkar för än så länge känns det inte jätte mycket men ibland kan jag till och med känna det utanpå magen och det har även Linus gjort. Längtar riktigt mycket tills jag får känna sparkarna tydligare och mer regelbundet.
( Från Gravid.se)
yes
Nu ska jag och kaggen iväg och agera modeller för en stund, i en riktig fotostudio också. Det ska bli så roligt! Jag har dock klantat mig lite, jag rakade benen nyss och var inte jätte försiktig så jag har typ småsår lite överallt och det enda jag ska ha runt mig är några sjalar. Men det fixar nog min duktiga kusin, det är nämligen hon som ska fota mig. Får hoppas hon kan redigera bort det sen haha.
♥
Frågor
Det var någon som frågade vad jag använder för mascara. Det är så svårt att svara på för varje gång min mascara tar slut vill jag testa någon ny, jag har helt enkelt inte hittat någon som jag verkligen gillar än. Men den jag använder just nu och när den här bilden (som förövrigt blev väldigt dålig kvalité på) är tagen är Loreal Double Extension Mascara. Ni vet säkert vilken det är, den med svart mascara i ena änden och vit i andra. Jag använder dock endast den svarta annars blir det lätt klumpigt.
Och för att svara på en annan fråga jag fått nämligen om vi ska ta reda på könet så har vi inte riktigt bestämt oss än. Eller för Linus spelar det ingen roll så det är väll egentligen upp till mig att bestämma det. Som jag känner just nu så vill jag nog inte ta reda på könet eftersom jag hellre har det som en överraskning denna gången, men samtidigt är jag verkligen så sjukt nyfiken på att veta vad det är. Jag har en stark känsla av att det är en liten flicka i min mage och de flesta i min närhet tror samma sak. Min syster säger sig vara helt bombsäker på att det är en flicka. Givetvis förstår jag att det är 50/50 ungefär men jag väljer ändå att lita på min magkänsla. När jag var gravid med Vincent kände jag på mig nästan direkt från det att jag plussade att det var en kille, och det var det ju. Den här gången säger magkänslan att det är en flicka. Det vore ju det ultimata med en av varje men det spelar mig ingen som helst roll vad det blir, det enda jag vill är att bebisen är frisk och mår bra.
Sedan var det även någon som ville att jag skulle spela in en video på mig och Vincent tillsammans. Jag vet inte riktigt hur det skulle se ut då jag verkligen inte kommer känna mig bekväm att sitta och prata framför kameran men jag får väll öva lite så kanske jag slänger upp en video på oss tillsammans någon dag, vi får se.
Och för att svara på en annan fråga jag fått nämligen om vi ska ta reda på könet så har vi inte riktigt bestämt oss än. Eller för Linus spelar det ingen roll så det är väll egentligen upp till mig att bestämma det. Som jag känner just nu så vill jag nog inte ta reda på könet eftersom jag hellre har det som en överraskning denna gången, men samtidigt är jag verkligen så sjukt nyfiken på att veta vad det är. Jag har en stark känsla av att det är en liten flicka i min mage och de flesta i min närhet tror samma sak. Min syster säger sig vara helt bombsäker på att det är en flicka. Givetvis förstår jag att det är 50/50 ungefär men jag väljer ändå att lita på min magkänsla. När jag var gravid med Vincent kände jag på mig nästan direkt från det att jag plussade att det var en kille, och det var det ju. Den här gången säger magkänslan att det är en flicka. Det vore ju det ultimata med en av varje men det spelar mig ingen som helst roll vad det blir, det enda jag vill är att bebisen är frisk och mår bra.
Sedan var det även någon som ville att jag skulle spela in en video på mig och Vincent tillsammans. Jag vet inte riktigt hur det skulle se ut då jag verkligen inte kommer känna mig bekväm att sitta och prata framför kameran men jag får väll öva lite så kanske jag slänger upp en video på oss tillsammans någon dag, vi får se.
3D/4D ultraljud
Har ju helt glömt bort att berätta att vi har bokat tid för 3D/4D ultraljud på tittut kliniken i Stockholm. Den 30 mars och då kommer jag vara i vecka 27. Vi gjorde ju samma sak när Vincent låg i magen så självklart ska vi även göra det den här gången. Det är något jag ser fram emot jätte mycket för vilken upplevelse det är alltså.
Vincent i magen 26 veckor gammal.
Vincent i magen 26 veckor gammal.
Vecka 15
Ditt förstorade hjärta har nu en 20 % högre kapacitet, allt för att klara syretillförseln till dig och barnet. Runt vecka 15 kan man utföra fostervattensprov för att upptäcka eventuella kromosomrubbningar, som Downs syndrom.
Ditt barn är 104-114mm långt mellan huvud och stjärt och väger omkring 50g. Barnets revben, blodkärl och näthinnor syns tydligt genom den lövtunna huden. Huden börjar täckas av lanugohår, mycket fina hårstrån som hjälper barnet att reglera kroppstemperaturen. Kroppsbehåringen följer mönstret på huden och bildar former som ser ut som fingeravtryck över hela kroppen.
Hörseln fortsätter att utvecklas och i mellanörat börjar ett antal mycket små ben att hårdna. Eftersom hjärnans hörselcentrum inte har bildats än, är barnet inte medvetet om alla ljud. Fostervattnet som finns runt barnet leder dock ljud, så med tiden kommer barnet att börja uppfatta din röst och dina hjärtslag. Både huvudhår och ögonbryn blir grövre hos barnet. Har barnet anlag för mörkt hår börjar pigmentcellerna i hårsäckarna producera svart pigment. Fostrets längd mäts vanligen inklusive ben från vecka 15 av din barnmorska.
Mina egna tankar
Allt är i princip precis som förra veckan. Nu tycker jag dock att man börjar se väldigt tydligt att jag är gravid. Det är jätte jobbigt med alla hormoner och jag har svårt för att kontrollera mina humör svängningar, det händer ganska ofta att jag kan bli arg/ledsen för egentligen ingenting men just där och då känns allt så fruktansvärt. Något anmärkningsvärt är att jag är så fruktansvärt trött hela tiden! Det spelar ingen roll hur tidigt jag än går och lägger mig eller hur länge jag får sova, jag är ändå dödstrött när jag vaknar. Det är kämpigare än någonsin att gå upp ur den varma mysiga sängen, jag skulle kunna sova bort en hel dag och ändå vara trött.
(Från Gravid.se)
lite nytt
Tänk vad mycket det kan göra med så lite egentligen. Vi har köpt nya beiga stolsöverdrag till våra annars svarta stolar och sen har vi bytt från svarta gardiner till vita. Allt blev så mycket ljusare och hemtrevligare. Har tyvärr ingen "före" bild men ni får använda fantasin.
onsdag
Eftersom vi ändå hade en tid för Vincent på vårdcentralen igår tänkte jag visa upp utslagen i samma veva men när vi väl var där hade de gått ner igen så då kändes det bara så onödigt att ens visa dem så jag struntade i det. Igår kväll kom de igen och nu är det bättre. De kommer och går helt enkelt. Avvaktar ett tag till för det känns så töntigt att ringa till vårdcentralen för lite utslag som kommer och går.
Tack för tipset Sara :)
Tack för tipset Sara :)
vårdcentralen
Tack för alla tips och råd! Igår kväll gick utslagen ner lite så jag trodde nästan att de skulle vara borta idag men så var det inte. När jag vaknade i morse var de ännu värre än igår så jag har bokat en telefontid med vårdcentralen idag så får vi hoppas att jag får komma upp och visa utslagen. Har sökt runt lite på internet för att försöka hitta lite information men jag hittar inte direkt något som stämmer in på mig. Det är nog bättre att jag får en ordentlig bedömning av någon som verkligen kan det här.
märkliga utslag
Såhär såg jag ut när jag vaknade i morse och nu är det ännu värre. Jag lyckades inte få någon bra bild på hur det ser ut, det ser mycket värre ut i verkligheten men ni ser kanske på ett ungefär. Jag har även på andra handen/handleden fast inte lika mycket, sen går det upp en bit på armarna. Det kliar som bara den och när man kliar på det så blir det bara ännu värre. Jag har funderat på om det kan vara någon reaktion på något jag har ätit eller så men jag kan inte komma på att jag har ätit något speciellt ovanligt som jag inte brukar äta. Jag har aldrig någonsin haft någon allergi av något slag. Jag har heller inte använt någon ny bodylotion, tvål eller liknande.
När man är sjuk får man äta glass!
Vecka 14
|
|
Träffa Sandra
Idag ska vi spendera dagen tillsammans med världens bästa Sandra. Vi får väll se vad vi hittar på för något kul.. Nu är det inte lång tid kvar tills hennes bebis kikar ut, oj vad jag längtar! Jag är så nyfiken på att se vad det är för någon liten krabat som gömmer sig inne i magen. Jag har ju faktiskt fått känna när bebisen rumlar runt inne i magen och det är så fascinerande, kommer knappt ihåg hur det kändes när Vincent låg i magen men det får jag ju snart uppleva igen, mys!
Igår var jag iväg och fixade mina naglar, jag blev jätte nöjd men det hade inte gjort något om de hade blivit en aningens kortare för ett ännu mer naturligt resultat. Men det är ju lätt fixat till nästa gång jag ska dit. Återkommer med recension om hur det är att ha tippar när man har barn, efter det att jag har blivit tvungen att byta en bajsblöja. Känner på mig att betyget inte blir lika bra då haha.
Nu fick bara 4 fingrar vara med på bild men bli inte förskräckta nu, jag lovar att jag har en femte.
Självklart måste även 1-åringen få vara med på bild. På sig har han sina fina nya kläder som han fick i present igår av faster Linnéa och Mattias.
Igår var jag iväg och fixade mina naglar, jag blev jätte nöjd men det hade inte gjort något om de hade blivit en aningens kortare för ett ännu mer naturligt resultat. Men det är ju lätt fixat till nästa gång jag ska dit. Återkommer med recension om hur det är att ha tippar när man har barn, efter det att jag har blivit tvungen att byta en bajsblöja. Känner på mig att betyget inte blir lika bra då haha.
Nu fick bara 4 fingrar vara med på bild men bli inte förskräckta nu, jag lovar att jag har en femte.
Självklart måste även 1-åringen få vara med på bild. På sig har han sina fina nya kläder som han fick i present igår av faster Linnéa och Mattias.
Vincent 1 år
För ett år sen vid den här tiden på dygnet låg jag med hemska värkar. Den 25 Januari 2010 kommer jag alltid att minnas. Det var både mitt bästa och mitt värsta dygn någonsin. Vi åkte till förlossningen redan klockan 5 på morgonen helt ovetande om vad som väntade oss. Det dröjde 22 timmar från det att vattnet gick tills dess att du var ute. Klockan 23:49 föddes du och du har varit SÅÅÅ älskad från första stund. Grattis på 1 års dagen älskade du. Du betyder allt för oss.. eller nej, allt räcker inte för det är omöjligt att sätta ord på hur mycket du betyder för oss. ♥
